Flera av ministrarna tonade ned förväntningarna om att ett slutligt beslut skulle kunna fattas om stödpaketet under torsdagskvällen.

Eurogruppens ordförande Jean-Claude Juncker påpekade att det finns många detaljer att diskutera.

"Jag tror inte att vi kommer att komma fram till ett slutligt beslut i dag", sa han på väg in till mötet.

Den grekiske finansministern Evangelos Venizelos, som måste ha pengarna senast den 20 mars för att inte gå i konkurs, hoppades dock att kollegorna skulle ge politisk välsignelse åt uppgörelsen och därmed bana väg för paketet på minst 130 miljarder euro.

"Det är upp till den grekiska regeringen att övertyga sina europeiska partner genom konkret handling, lagstiftning och andra åtgärder att det andra programmet kommer att fungera", sa EU:s ekonomikommissionär Olli Rehn.

Långivarnas tålamod med Greklands oförmåga att genomföra de åtgärder de redan lovat är rejält ansträngt. Sedan det första nödlånet på 110 miljarder euro beviljades våren 2010 har inte mycket hänt.

För att ge klartecken till ett andra stödpaket vill euroländerna, med Tyskland i spetsen, öka kontrollen över Grekland. Till exempel diskuteras att sätta in pengarna på ett spärrat konto, så att avbetalningar på de enorma skulderna alltid ska prioriteras.

Alla detaljer i uppgörelsen med EU och IMF var inte genast kända, men på kort sikt handlar det om åtstramningar på 3,3 miljarder euro. De närmaste åren kommer Grekland att tvingas till genomgripande avregleringar, sänkta pensioner, privatiseringar och lägre löner. Den svåraste nöten att knäcka i förhandlingarna har varit hur pensionerna ska förändras.

Även om avtalet i Aten är en av de viktigaste pusselbitarna i räddningsaktionen, måste fler delar falla på plats, till exempel ska det grekiska parlamentet säga sitt och privata banker gå med på kraftiga skuldnedskrivningar.

Dessutom växer missnöjet bland folk i Grekland, där strejker utlysts till fredag och lördag.