"Nej, hela idén med mötet var att visa upp exempel på saker vi har gjort och beskriva en framtidsvision om vart våra länder är på väg."

"Det är alldeles för ofta som det övergår i konkreta förslag, vilket alltid leder till konflikt. Nu var ju en idé att visa upp en framtidsvision: vart är Sverige på väg, hur ska vi ställa in oss på det och sedan får vi naturligtvis framöver i olika debatter och diskussioner sedan utforma politiska svar och konkreta åtgärder utöver vad vi redan har gjort", fortsatte Reinfeldt.

Han sa att han hört goda exempel på hur människor i sjukvården bättre kan synliggöras och motiveras att jobba högre upp i åldrarna, men också om hur och varför fler kvinnor bör sitta i företagsledningar.

Danmarks statsminister Helle Thorning-Schmidt var nöjd efter att ha träffat sina åtta kollegor:

"Det har varit ett mycket bra möte för att se vad vi kan lära av varandra och nu kan vi åka hem, inspirerade av varandra till att kanske göra fler saker på de här områdena", sa hon till TT.

"Vissa länder har kommit längre än andra. I Island arbetar till exempel 50 procent av 65-69-åringarna", sa statsminister Fredrik Reinfeldt när han inledningstalade inför ett stort medieuppbåd.

I talet tog Reinfeldt upp att många regeringar tvingas tänka kortsiktigt för att ta itu med sina kriser. Men det är också viktigt att blicka framåt och fundera på hur vi åstadkommer långsiktig tillväxt inte bara nästa vår, men också om tjugo år, sa Reinfeldt.

Under förmiddagen deltog den brittiske statsministern David Cameron, Danmarks Helle Thorning-Schmidt, Estlands Andrus Ansip, Finlands Jyrki Katainen, Islands Jóhanna Sigurdardóttir, Lettlands Valdis Dombrovskis, Litauens Andrius Kubilius och Norges Jens Stoltenberg i olika seminarier för att lyssna på erfarenheter från de olika länderna och diskutera dels hur fler äldre kan stanna längre i arbetslivet och hur vi får fler kvinnor att bli entreprenörer och fler kvinnor på toppositioner.

Reinfeldt upprepade i sitt inledningstal det han uttalat sig mycket om under de senaste dagarna &tstr; att fler behöver arbeta längre upp i åldrarna, vissa kanske till uppemot 75 års ålder.

"Möjligheter kommer att uppstå om vi är beredda att ifrågasätta våra vanor och ge upp våra fördomar. Vi behöver diskutera hur vi ska uppmuntra entreprenörer som är i 70-årsåldern. Vi behöver också fundera över hur vi kan hjälpa människor att byta yrke när de är kanske 45 eller 55 år gamla", sa Reinfeldt.

Reinfeldt nämnde också att de övriga länderna kanske har något att lära av Lettland och Litauen, där fyra av tio företagare är kvinnor, jämfört med snittet i EU där tre av tio företagare är kvinnor.

Både norrmän och islänningar jobbar längre upp i åldrarna än svenskar. Norge införde ett nytt pensionssystem i fjol. Den norska pensionsåldern var tidigare 67 år, men nu får norrmän från 62 års ålder fritt välja när de vill gå i pension, berättade den norske statsministern Jens Stoltenberg vid seminariet.

"Vi har inte längre någon officiell pensionsålder. Den som går i pension tidigt får en relativt låg pension i många år, medan den som väntar till 70 eller 75 års ålder kan få en extremt hög pension", sa Jens Stoltenberg.

Island har ett liknande system, som ger högre pension för den som väljer att jobba längre.

"Människor gillar att jobba, men de är också giriga jäklar", sa Stefan Olafsson, professor vid University of Iceland, vid seminariet.

En jämförelse från OECD visar att norrmän och islänningar hör till de rika länder där den förväntade livslängden när man väl går i pension är kortast. Pensionärer på Island har den kortaste tiden kvar att leva när de går i pension, 16 år för män och 19 år för kvinnor. I Sverige är siffran 21 år för kvinnor och 18 år för män. Längst efter pensionen lever italienska kvinnor, 27 år, och italienska män 23 år.

Den brittiske statsministern David Cameron sade i slutet av seminariet att han var övertygad om att en mer flexibel pensionsålder var en viktig väg framåt. Men han ser problem i att fackförbunden inom den offentliga sektorn stretar emot skapandet av ett sådant system och menade att det riskerar att skapa parallella pensionssystem.

"Vi skulle kunna få ett slags apartheidsystem där vi får en väldigt dyrt pensionssystem för den offentliga sektorn", sa David Cameron.

Cameron gillade en annan norsk idé - nämligen att pensionerna justeras utifrån norrmännens livslängd. Om norrmännens förväntade livslängd ökar med ett år sprids den summa som betalas ut i pension ut på ett år till, och pensionen per år sänks.