Robert Bergqvist tror inte det blir en lika djup kris denna gång. Men han bedömer samtidigt läget som värre än vad EU-kommissionen räknar med. Han räknar med en BNP-minskning för eurozonen på 0,8 procent i år och en tillväxt på 0,7 procent 2013.

"Då ska man komma ihåg att normaltillståndet är en tillväxt på cirka 2,0-2,5 procent. Vi är alltså kvar i en mycket allvarlig lågkonjunktur även 2013. Europa har gått in i en mycket svår tvåårsperiod", säger han.

Vändningen till plussiffror väntas främst komma från en svagare euro, som bland annat gör eurozonens industri mer konkurrenskraftig. Till detta väntas en viss draghjälp från penningpolitisk stimulans, vilket antas främja investeringar och inhemsk konsumtion i viss utsträckning.

Sorgebarnet Grekland, vars ekonomi började krympa redan 2008, är i år inne på femte året i rad med recession och denna recession väntas fortsätta även 2013, enligt Bergqvist.

De treåriga likviditetslånen som Europeiska centralbanken (ECB) har pumpat in i eurozonens krisbanker sedan december har skapat ett skydd mot att skuldkrisen i Sydeuropa sprider sig via banksystemet och in i andra länder.

Men lånen, med en ränta på 1 procent, har även andra effekter. Bland annat har de lett till att medlemsländernas statsskulder i allt större utsträckning "nationaliseras", enligt Robert Bergqvist.

"Statsskulden hamnar alltmer i de enskilda ländernas banksystem, vilket leder till en ökad koncentration av riskerna i systemet. Detta går även på tvären med ambitionen att skapa ett mer integrerat Europa, politiskt, fiskalt och ekonomiskt", säger han.

Denna utveckling kan samtidigt underlätta hanteringen av framtida krisländer, då spridningsriskerna minskar radikalt, enligt Bergqvist.

Skuldkrisen i eurozonen och den ekonomiska svackan har pressat upp arbetslösheten till över 20 procent i flera länder, som Grekland och Spanien. Nu räknar Robert Bergqvist med att allt fler invånare i länderna kring Medelhavet kommer välja att flytta utomlands för att hitta jobb.

Samma trend har redan noterats i krisens Irland, varifrån flyttlassen går till Storbritannien, Australien och USA. Och i Lettland minskade befolkningen med 10 procent på tre år efter krishösten 2008.

"Jag tror vi nu står inför ett stort flöde av arbetskraft norrut, från Medelhavsområdet. Frågan är bara om vi i Nordeuropa har den kapacitet och tolerans som krävs för att ta hand om de här människorna", säger Bergqvist.

Han ser även en uppenbar risk för att flyttvågen innebär att krisländerna blir av med stora delar av just den välutbildade arbetskraft som behövs för att lyfta ländernas konkurrenskraft.