Beskedet väntas i samband med eurogruppens möte på måndagskvällen. Det bedöms som det senast möjliga datumet för att alla tekniska aspekter kring skuldnedskrivningen i den privata sektorn, som är en förutsättning för det nya lånet, ska kunna slutföras innan grekiska lån på motsvarande 130 miljarder kronor förfaller den 20 mars.

Flera frågetecken återstår dock. Här är några:

*Kommer Grekland att uppfylla alla krav som ställs av trojkan? Det är oklart om trojkan accepterar att bara de två största partierna åtagit sig att hålla överenskommelsen också efter valet i april.

*Accepterar Grekland en permanent stab av utländska teknokrater i Aten, som enligt uppgift är ett krav från långivarna? Och går landet med på att det nya lånet förs direkt till ett reserverat konto avsett för betalningar av räntor och förfall?

*Hur fylls luckan som uppstått eftersom den ekonomiska utvecklingen försämrats sedan lånesumman 130 miljarder euro bestämdes? Internationella valutafonden kräver att Greklands skuld ska ned till 120 procent av BNP till 2020. De senaste beräkningarna pekar mot 129 procent. En lösning kan vara att centralbanken ECB, med stödfonden EFSF som bulvan, ger upp skillnaden mellan inköpspris och nominellt värde på innehavet av grekiska statspapper.

*Hur stor blir uppslutningen i programmet för nedskrivning av den privata sektorns skulder? Uppgifter på fredagen gjorde gällande att det grekiska parlamentet förberedde tvingande klausuler, så kallade CAC:s. Sådana klausuler kan användas för att tvinga en minoritet av långivarna att foga sig i majoritetens vilja. Det skulle innebära att kontrakt på skydd mot betalningsinställelse utlöses men kan vara en väg att gå. ECB uppges ha försäkrat sig om undantag eftersom centralbanken inte anser sig kunna ta förluster på sin utlåning till Grekland.

Måndagen kan bli spännande. Enligt vad som gällde på fredagen inleds eurogruppens möte 15.30.