Nästa viktiga hållpunkt i det pågående grekiska dramat blir den 15 februari, då euroområdets finansministrar ska bedöma om de grekiska åtagandena räcker för att de ska ställa sig bakom ett nytt lånepaket.

Eventuellt kan finansministrarna komma att diskutera ett större lånepaket än de 130 miljarder euro som är huvudplanen. Greklands finansminister Evangelos Venizelos sade på lördagen att tjänstemän från EU och IMF föreslog att ytterligare 15 miljarder euro skulle läggas till det kommande stödprogrammet för Grekland vid eurogruppsmötet den 9 februari.

Trojka-tjänstemännen föreslog att stödprogrammet skulle utökas, från planerade 130 miljarder euro, för att täcka ytterligare behov från Grekiska banker samt att erbjuda landet medel 2015 för djupare strukturella reformer.

Tysklands utrikesminister Guido Westerwelle välkomnade på måndagen det grekiska parlamentets ja och kallade det "ett första betydande steg i rätt riktning". Han betonade samtidigt att Grekland nu måste genomföra de framförhandlade åtgärderna för att få ytterligare stöd. Detta är ett "avgörande villkor", sade han.

Italien sålde på förmiddagen växlar för totalt 12 miljarder euro, vilket var den avsedda volymen. Räntorna på de två växlarna var lägre än vid föregående motsvarande emission för en månad sedan, men efterfrågan på ettårsväxeln var samtidigt lägre. Italienska räntor pekade fortsatt ned efter emissionen.

Måndagens kända makroagenda är ovanligt tunn, även för att vara en måndag. Senare i veckan riktas intresset, vid sidan av Grekland, mot initiala BNP-rapporter för fjärde kvartalet, där de tyngsta rapporterna publiceras på onsdag. På tisdag publiceras också det tyska ZEW-indexet för februari.

På förmiddagen publicerade Arbetsförmedlingen sin sedvanliga veckostatistik över arbetslösheten. Den visade att antalet arbetslösa minskade med 2.441 personer förra veckan jämfört med veckan före och uppgick till 224.108.

Antalet sökande som fått arbete minskade, medan

antalet nyanmälda platser till arbetsförmedlingarna ökade.

Tyngsta dagen för svensk del är torsdag, då SCB har valt att publicera KPI-data för januari samtidigt som Riksbanken publicerar räntebesked och en ny penningpolitisk rapport, efter det penningpolitiska mötet dagen före.

Enligt SME Direkts prognosenkäter räknar tio av 13 tillfrågade ekonomer med att Riksbanken kommer att sänka styrräntan med 0,25 procentenheter, till 1,50 procent. Övriga tre tror att styrräntan lämnas oförändrad, vilket också var Riksbankens egen signal i samband med det förra räntemötet i december.

I Dagens Industris skuggdirektion vill fem av sex ledamöter att Riksbanken ska sänka styrräntan till 1,50 procent på onsdag. Den sjätte, Almegas chefekonom Lena Hagman, vill att räntan ska sänkas till 1,25 procent.

SME-prognosenkäterna tyder vidare på att KPI- inflationstakten var oförändrad på 2,3 procent i januari jämfört med i december. KPIF-inflationen väntas samtidigt ha stigit till 1,0 procent i januari, från 0,5 procent i december. Enligt Riksbankens prognosbana från december väntades KPIF-inflationen vara 1,1 procent i januari.

Amerikanska marknadsräntor pekar också uppåt i förmiddagens Europahandel. Tioårsräntan är upp 4 punkter till 2,02 procent, från svensk stängning i fredags.

Måndagens USA-agenda bjuder inte heller på någon tung statistik, men president Barack Obama ska presentera ett budgetförslag där huvudpunkterna, enligt amerikanska media, är ökad beskattning av rika samt stora infrastrukturprojekt.

Senare i veckan bjuder USA-agendan bland annat på detaljhandelsdata för januari, tisdag, industriproduktion för januari samt protokoll från Fomc-mötet i slutet av januari, onsdag, och januari-KPI, fredag. Därtill publiceras industriindikatorer för februari i Empire Index, på onsdag, samt Philadelphia Feds index, på torsdag.

På valutamarknaden handlas euron kring 1:327 mot dollarn, upp från 1:3176 i fredags.

Dollarn är samtidigt stabil mot yenen, trots preliminär statistik som visade att Japans BNP sjönk mer än väntat under det fjärde kvartalet.

Japans BNP sjönk 0,6 procent under det fjärde kvartalet jämfört med tredje kvartalet, vilket kan jämföras med Bloomberg News konsensusprognos som pekade mot en nedgång på 0,3 procent. Exporten sjönk 3,1 procent under tredje kvartalet vilket var en tung faktor bakom BNP-fallet.

Kronan är 4 öre starkare mot dollarn och ett halvt öre svagare mot euron.