Efter att Greklands parlament till slut röstat ja till det sparpaket som EU och IMF krävt riktas blickarna nu mot eurogruppsmötet den 15 februari, där finansministrarna i euroområdet ska bedöma om de grekiska åtagandena nu är tillräckliga för att de ska tillstyrka ett nytt lånepaket.

Eventuellt kan finansministrarna komma att diskutera ett större lånepaket än de 130 miljarder euro som är huvudplanen. Greklands finansminister Evangelos Venizelos sade på lördagen att tjänstemän från EU och IMF föreslog att ytterligare 15 miljarder euro skulle läggas till det kommande stödprogrammet för Grekland vid eurogruppsmötet den 9 februari.

Trojka-tjänstemännen föreslog att stödprogrammet skulle utökas, från planerade 130 miljarder euro, för att täcka ytterligare behov från Grekiska banker samt att erbjuda landet medel 2015 för djupare strukturella reformer.

Under helgen publicerade grekiska myndigheter också detaljer om ett lagförslag som bland annat reglerar hur skuldrekonstruktionen ska implementeras, och det inkluderar en plan för hur Grekland ska köpa tillbaka de obligationer som hålls som säkerhet i de nationella centralbankerna i euroområdet.

Via ett särskilt program, ECB Credit Enhancement Facility Agreement, ska Grekland "erbjudas finansiell assistans, upp till totalt 35 miljarder euro, för att erbjuda Grekland möjlighet att finansiera möjliga återköp av sina obligationer som har erbjudits som säkerhet i eurosystemet, med EFSF-obligationer".

Åtgärden, som först diskuterades i juli, kommer att bli nödvändig. Efter obligationsbytet som ska rekonstruera den del av Greklands skuld som hålls av privata investerare väntas landet förklaras vara i "selektiv default". Därmed blir kvaliteten på obligationerna för låg för att kunna användas som säkerhet.

Lagförslaget fastslår också formellt att Grekland ska emittera nya obligationer för 70 miljarder euro för att erbjuda investerare i utbyte mot gamla obligationer, med en 50-procentig reduktion i det nominella värdet.

Ytterligare 30 miljarder euro ska tillföras i form av obligationer utfärdade av EFSF, som ska "sockra" budet till de privata kreditgivarna, enligt tidningen.

Det framgår inte av lagförslaget vilken kupongränta som ska gälla för de nya obligationerna, men det noteras att räntan ska kopplas till landets tillväxttakt.

Europaagendan innehåller inga tyngre hållpunkter på måndagen, senare i veckan riktas intresset, utöver Greklandsdramat, mot initiala BNP-rapporter för fjärde kvartalet, där de tyngsta rapporterna publiceras på onsdag. På tisdag publiceras också det tyska ZEW-indexet för februari.

Svenska statsobligationsräntor stiger 2-3 punkter i längre löptider i öppningshandeln på måndagen samtidigt som kronan handlas marginellt svagare mot euron jämfört med fredagens svenska stängning.

I Sverige riktas intresset under veckan främst mot torsdagen då SCB har valt att publicera KPI-data för januari samtidigt som Riksbanken publicerar räntebesked och en ny penningpolitisk rapport, efter det penningpolitiska mötet dagen före.

Enligt SME Direkts prognosenkäter räknar tio av 13 tillfrågade ekonomer med att Riksbanken kommer att sänka styrräntan med 0,25 procentenheter, till 1,50 procent. Övriga tre tror att styrräntan lämnas oförändrad, vilket också var Riksbankens egen signal i samband med det förra räntemötet i december.

I Dagens Industris skuggdirektion vill fem av sex ledamöter att Riksbanken ska sänka styrräntan till 1,50 procent på onsdag. Den sjätte, Almegas chefekonom Lena Hagman, vill att räntan ska sänkas till 1,25 procent.

SME-prognosenkäterna tyder vidare på att KPI- inflationstakten var oförändrad på 2,3 procent i januari jämfört med i december. KPIF-inflationen väntas samtidigt ha stigit till 1,0 procent i januari, från 0,5 procent i december. Enligt Riksbankens prognosbana från december väntades KPIF-inflationen vara 1,1 procent i januari.

Måndagens USA-agenda bjuder inte på någon tung statistik, men president Barack Obama ska presentera ett budgetförslag där huvudpunkterna, enligt amerikanska media, är ökad beskattning av rika samt stora infrastrukturprojekt.

Presidentens stabschef, Jacob Lew, sade på söndagen att den nya budgeten kommer att sätta USA på spåret mot att reducera budgetunderskottet med 4.000 miljarder under de kommande tio åren genom att höja skatterna för rika och "trimma" statens utgifter. Enligt Jacob Lew skär budgeten ner utgifter för 2,50 dollar för varje dollar som skatten höjs.

"På lång sikt måste vi få underskotten under kontroll på ett sätt som bygger upp ekonomin. Vi gör det på ett sätt som stämmer med amerikanska värderingar så att alla betalar en rimlig andel", sade Jacob Lew i olika pratprogram på söndagen.

Senare i veckan bjuder USA-agendan bland annat på detaljhandelsdata för januari, tisdag, industriproduktion för januari samt protokoll från Fomc-mötet i slutet av januari, onsdag, och januari-KPI, fredag. Därtill publiceras industriindikatorer för februari i Empire Index, på onsdag, samt Philadelphia Feds index, på torsdag.