Paktens krav på nationella budgetregler blir bara bindande för euro-länder.

"Det euroländerna ska göra är vad Sverige gjort de senaste 15 åren", sade Reinfeldt.

Han var också nöjd med att Sveriges rätt att själv bestämma om euron ska införas tydligt står inskrivet i pakten och att Sverige garanteras att få delta vid minst ett eurotoppmöte per år.

"Attityden att stänga världen ute skapar inte välfärd och tillväxt i Sverige, tvärtom", sade Reinfeldt, som betonade att stabila statsfinanser i eurozonen är bra för svensk export.

Förutom att Sverige garanteras att vara med på ett eurotoppmöte per år, så får icke euroländer även vara med när euroländerna diskuterar konkurrenskraft, förändringar i eurozonens globala struktur och i fundamentala regler för valutaunionen.

Därmed anser Reinfeldt att alla de krav som Socialdemokraterna ställde i riksdagens EU-nämnd för att säga ja till pakten nu uppfyllts.

"Vid den första anblicken ser det ut som om vi har fått gehör för våra fyra krav. Men vi har inte fått de slutliga texterna så det återstår att granska i detalj", säger Tommy Waidelich, Socialdemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson.

EU-toppmötet hölls i ett ovanligt lugnt Bryssel. Den första generalstrejken i landet på många år fick bussar, tåg och tunnelbana att stå stilla och många att stanna hemma. Strejken var en protest mot de nedskärningar Belgien, liksom många andra skuldtyngda euroländer, tvingas genomföra.

Tanken är att finanspakten ska skapa förtroende för euroländernas offentliga finanser. Till exempel ställs kravet att varje land i sin nationella lagstiftning ska införa en regel att det strukturella budgetunderskottet inte får vara större än 0,5 procent av BNP. Om en sådan lag inte införs kan de dras inför EU:s domstol.

Det bankruttmässiga Grekland fortsatte att vara ett huvudbry för euroländerna. Ett tyskt förslag, som cirkulerats inför mötet, väckte starka känslor. Tyskland vill att en särskild kommissionär ska få i uppgift att övervaka Greklands budget och ha rätt att lägga in sitt veto mot utgifter. Det förslaget fanns det olika åsikter om.

"Jag är starkt emot idén om att införa en kommissionär med det uppdraget enbart gentemot Grekland. Det är inte acceptabelt", sade Jean-Claude, eurogruppens ledare, före mötet.

Robert Bergqvist, SEB:s chefsekonom, säger att måndagens besked är ett steg framåt.

"Man har kommit överens om en hårdare fiskal disciplin, men sedan vet vi ju inte hur den kommer att efterlevas."

Att pakten ändå samlar 25 länder är ett styrkebesked även om det varit bättre om alla varit med, anser Bergqvist.