Lärarna kräver även att deras arbetstider regleras bättre.

"Lärarlönen har blivit ett samhällsproblem. Omkring 80.000 lärare säger att de överväger att lämna jobbet på grund av lönen", säger Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén. Hon anser att dagens lärarlön skrämmer bort hågade från att söka lärarlinjen.

"Men vi har allmänhetens stöd, och stöd från näringsliv och stat", tror Sirén.

Även Metta Fjelkner, som är ordförande i Lärarnas Riksförbund, ser avtalsrörelsen som en möjlighet att förändra lärarens roll i samhället.

"Lärarna har setts som ett stort kollektiv som inte ska sticka ut. Det ska vi ändra på. Lärarkåren måste uppgraderas", säger Fjelkner som hävdar att lärarlönerna i de nordiska grannländerna är mycket högre.

Men SKL:s förhandlingschef Ingela Gardner Sundström anser att budet "äventyrar svensk ekonomi".

"Det skulle innebära en löneökning på 37 procent. Vi talar om 25 miljarder kronor", säger Gardner Sundström som inte heller tycker att det är relevant att jämföra med andra länders lärarlöner.

Med budet bryter lärarfacken även mot den oskrivna regeln att följa riktlinjen från industriavtalet och väljer i stället att höja budet rejält. SKL är kritiskt till att lärarfacken väljer att gå sin egen väg.

Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén är dock beredd att strida för förändringen.

"Det här blir den tuffaste avtalsrörelsen någonsin för lärarnas del", säger Sirén.