”När regeringen gav oss det här uppdraget så var misstanken att vårt regelverk inte uppfyller EU:s krav”, säger Martin Nilsson, utredare på Näringsdepartementet. 

En annan uppgift för utredarna är att analysera konkurrerande bolags möjligheter att överklaga diskutabla beslut om stöd till företag. I dag är det bara kommuninvånare och ägare av fastigheter i kommunen som kan överklaga till domstol i enlighet med kommunallagen.

Di.se har i tidigare artiklar skrivit om de stora kostnader som kommuner tvingas ta för att locka Ikea till orten - insatser som kan bryta mot såväl kommunallagens förbud mot gynnande av enskild näringsidkare som EU:s statsstödsregler, enligt Olof Moberg, jurist vid Sveriges Kommuner och Landsting.

I Borlänge, som räknar med att lägga ned runt en halv miljard för att uppfylla Ikeas krav, har en privatperson vänt sig till EU-kommissionen för att få prövat om kommunens gigantiska satsning strider mot EU:s statsstödsregler och handlar om otillåtet gynnande av företag.

Men även om EU-kommissionen skulle komma fram till att Borlänge ägnat sig åt olaglig stödverksamhet är det oklart om Sverige med nuvarande regleringar har möjlighet att tvinga mottagaren att betala tillbaka stödet.

I dag är det i praktiken riskfritt för politiker och kommunala tjänstemän att godtyckligt favorisera enskilda näringsidkare, ge direkta stöd och ingå avtal med företag på icke marknadsmässiga villkor - till exempel sälja mark för billigt trots att konkurrenten bjuder mer. Företag som tar emot stöd drabbas i majoriteten av fallen inte heller av några konsekvenser.

Det hjälper inte ens att en domstol konstaterar att en kommun brutit mot förbud om otillåtet stöd enligt såväl kommunallagen som EU-rätten.

Kommunen kan helt sonika strunta i domen utan risk för sanktioner. Det hände till exempel i Åre. Kommunen sålde en tomt till Konsum för 2 miljoner kronor trots att Lidl var berett att betala 6,6 miljoner. Kommunens beslut överklagades till både Kammarrätten och EU-kommissionen.

EU-kommissionen slog fast att det handlade om ett olagligt stöd på 4 miljoner som ska betalas tillbaka. Kort därefter förklarade kammarrätten att stödet var olagligt enligt såväl EU-rätt som svenska kommunallagen.

Kammarrättens beslut överklagades inte. Åre kommun struntade bara i domen. Marken var redan såld och bebyggd och Konsum har inte betalat tillbaka några pengar.

Däremot har Konsum överklagat EU-kommissionens beslut till EU-domstolen och där ligger det fortfarande.

Micha Velasco, jurist på lobbyorganisationen Den nya välfärden som anmälde Åre kommuns beslut till EU-kommissionen, säger att det inte är stöden i sig som är problematiska, utan effekten av dem.

"Lidl har ännu inte hittat någon lämplig tomt i Åre och där har stödet betytt sämre konkurrens och troligtvis dyrare matkassar för Åreborna", säger han och fortsätter:

”I dag saknar Sverige i praktiken sanktionsmöjligheter. Politiker, kommunala tjänstemän och företag har kunnat ge och ta emot stöd som de facto är olagliga, och det har uppmärksammats på EU-nivå”.

Det är något som de nya regleringarna är tänkta att sätta stopp för.