”Grekland kommer sannolikt tvingas ställa in betalningarna. Frågan är vem som ska ta hand om notan”, säger Mark Rhinard, forskare på Utrikespolitiska Institutet, till di.se.

Charles Gave, en av grundarna till den Hongkongbaserade analysfirman Gavekal, beskriver situationen i Grekland som ett ”lågintensivt inbördeskrig”.

”Och det kommer att sprida sig till Frankrike, Portugal och Spanien och andra länder”, säger han.

”Många känner sig lurade. Eurokraterna försökte genomföra en politisk kupp när euron infördes, i syfte att skapa en europeisk stat. Men befolkningen i Europa vill inte ha en sådan stat. Nu ser vi motreaktionen”, fortsätter Charles Gave som tidigare dömt ut eurons framtid.

Nästan alla regeringar inom euroområdet har tvingats till tuffa åtstramningar.

Författaren Lisa Bjurwald som granskat högerextrema rörelser i Europa ser en grogrund för ökad populism och extremism i krisens spår. I takt med att missnöjet sprider sig i de värst drabbade krisländerna kommer politikerna möta allt tuffare motstånd när de ska besluta om nya nedskärningar.

”Svåra ekonomiska tider med nedskärningar med mera tenderar att gynna både extremhögern och främlingsfientliga populistpartier, eftersom dessa är skickliga på att använda folklig oro och folkligt missnöje för sina egna syften. Det handlar då om att göra minoriteter till syndabockar och utmåla mainstreampolitiker som korrupta och inkompetenta”, säger hon.

Mark Rhinard anser att politikerna fastnat i en rävsax. På fredagen kom en ny våg av oro, med nya kraftiga börsfall. Marknaden kräver åtgärder, men politikerna är bakbundna.

”Politikerna sitter fast mellan trycket från marknaden och befolkningen, mellan sina ord och juridiska begränsningar. Det är en farlig kombination som förmodligen inte får något vackert slut”, säger han.

Även Mark Rhinard anser att risken för populism och andra missnöjesyttringar ökar allteftersom krisen fördjupas. De ledande politikerna står nu inför gigantiska utmaningar, anser han.

”Om den europeiska ekonomin skulle kollapsa skulle vi få en helt ny spelplan. Då måste systemet göras om i grunden. Men det är ingen lätt uppgift.  Jag skulle verkligen inte vilja vara EU-ledare just nu” säger han.