”Det är anmärkningsvärt. Den som står helt utan egna ekonomiska reserver lever ett riskabelt liv. Det finns inget annat sätt att låna, och ofta blir det ett rätt dyrt konsumtionslån. Det är inte alls bra.”, säger Mats Wester.

Sparandet varierar ganska mycket beroende på inkomst och ålder, men 16 procent uppger att de inte sparar alls, och i gruppen 25-39 år rörde det sig om cirka en femtedel.

”Det är i den gruppen man etablerar sig, man kanske skaffar barn och bostad och känner samtidigt att man inte har råd att spara. Men behovet att spara är ju jättestort”, säger Mats Wester.

Så många som 16 procent uppger att de har minskat sitt sparande det senaste året på grund av att de inte haft råd.

”Det verkar ju inte vara så många som oroar sig för att bostadsräntorna går upp och vill skapa sig ett litet utrymme eller en buffert. De kommer att få det väldigt tufft när räntorna går upp”, säger Mats Wester.

Förutom att det innebär stora risker för individen med inget eller ett mycket lågt sparande så kan det även få effekter på samhällsekonomin.

”En del har vi redan sett i vår, att det blir väldigt stora svängningar i konsumtionen. Om du inte har några besparingar när räntorna går upp och börjar oroa dig för det så sätter du stopp för konsumtionen. De som rimligen blir mer oroliga är ju de som helt saknar buffert”, säger han.

Som helhet är svenskarna ganska bra på att spara, men det handlar om en ganska kraftig polarisering. Det finns det en relativt stor grupp, 34 procent, som har ett sparkapital på över 120.000 kronor, enligt undersökningen. Andelen som har så goda tillgångar var 41 procent av männen och 28 procent av kvinnorna.

Undersökningen gjordes via 1.000 webbenkäter i april-maj. Pensionssparande har exkluderats i frågeställningarna eftersom pengarna är låsta.