I det långsiktiga budgetförslag som gäller perioden 2014-2020 föreslår nu EU-kommissionen att rabatterna minskas till 350 miljoner euro per år, det vill säga drygt 3,2 miljarder kronor per år. Jämfört med årets rabatt på 5,5 miljarder kan medlemsavgiften alltså bli mer än 2 miljarder dyrare för Sverige i framtiden.

Från den svenska regeringens sida har det redan kommit negativa reaktioner.

”Vi tycker att det är beklämmande och vi kommer att slåss för att vi ska få behålla våra rabatter. Det kommer att vara miljardbelopp som Sverige får i höjd avgift och det tycker vi är fel”, säger EU-ministern Birgitta Ohlsson.

Hon tycker dessutom att det är viktigt att se avgiftshöjningen i ljuset av att viktiga reformer i form av neddraget jordbruks- och regionalstöd uteblir och påpekar att svenska regeringar oavsett färg i många år har kämpat för att reformera budgeten.

”Vi slåss nu tillsammans med likasinnade länder som Storbritannien, Nederländerna, Danmark med flera”, säger hon.

Målet är en budgetnivå som ligger väl under 1 procent av EU:s bruttonationalinkomst.

”Jag förnekar inte att det här en strid vi får ta mycket uppförsbacke”, säger hon och tillägger att det är trist att EU-kommissionen i kristider inte rättar munnen efter matsäcken utan bara galopperar på.

Vid sidan av minskade rabatter kan även andra faktorer få Sveriges EU-avgift att skjuta i höjden efter 2014. Många faktorer är okända även för Finansdepartementet, men prognoser som gjorts pekar på att Sveriges avgifter till EU, utifrån gällande förslag, skulle kunna bli totalt 10 miljarder kronor dyrare per år.

Cirka 4,5 miljarder beror enligt kanslirådet Anders Bäckstrand på minskade rabatter och ökade åtaganden. Resterande del beror på att EU ligger efter med utbetalningar ur EU-budgeten, framför allt ur strukturfonderna. Anders Bäckstrand påpekar dock att siffran är en uppskattning.

Nu påbörjas förhandlingar om förslaget. Den sjuåriga budgeten fattar medlemsländerna beslut om i Europeiska unionens råd, även kallat rådet, och sedan krävs godkännande av EU-parlamentet. När det gäller avgifterna är det bara medlemsstaterna som bestämmer, men deras beslut ska i sin tur ratificeras. Det betyder att riksdagens godkännande krävs.

”Därför är det extra viktigt att regeringen har ett fullständigt mandat från riksdagen när man röstar ja till ett eventuellt slutbud”, säger Anders Bäckstrand som tror att förslaget kommer att genomgå omfattande förändringar innan det antas.