En forskarrapport som Finanspolitiska rådet låtit göra pekar nämligen mot att löneökningarna under perioden 2007-2009 pressades tillbaka, så att lönen 2009 var mellan 2 och 5,2 procent lägre än vad den hade varit utan regeringens förändringar.

”Vi blev förvånade över att effekterna var så starka”, säger Anna Larsson, doktor i nationalekonomi som tillsammans med Finanspolitiska rådets ordförande professor Lars Calmfors och Helge Bennmarker vid Institutet för arbetsmarkandspolitisk utredning, IFAU, står bakom rapporten.

Det breda spannet 2 till 5,2 procent förklarar hon med att många osäkerhetsfaktorer spelar in i beräkningarna.

”Resultaten visar på en samvariation mellan ersättningsgraden efter skatt och lönen, vilket antyder att reformerna kan ha haft en signifikant återhållande effekt på lönebildningen. Sen är det svårt att sätta en exakt siffra", säger Anna Larsson.

Hon understryker att närmare forskning behövs för att helt säkert kunna visa ett rakt samband mellan reformerna och lönerna.  

”Vi vill tolka de här resultaten med försiktighet.”

Anders Borg har talat sig varm om reformernas betydelse för att få ned arbetslösheten. Och rapportens resultat ger finansministern stöd, anser hon.

Borgs mål är att fler ska söka jobb när inkomstskillnaden stiger mellan a-kassa och lön.

Men också att sämre villkor för arbetslösa får löntagare att acceptera en svagare löneutveckling, av rädsla för att bli arbetslösa. Lägre lönepåslag väntas i sin tur ge plats åt fler på arbetsmarknaden.

”Det har varit mycket debatt om vilka effekter jobbskatteavdraget får. Vi tittar inte på arbetslöshetseffekter i vår studie. Men för att det ska få effekt för sysselsättningen så är det egentligen bra om det blir en återhållsamhet i lönerna, för det öppnar för fler jobb”, säger Anna Larsson.

”Vi tänker oss att när det blir mer attraktivt att jobba jämfört med att vara arbetslös vill till exempel den fackliga sidan se till så att så många som möjligt av deras medlemmar hamnar i sysselsättning, i stället för i arbetslöshet. Det är huvudmekanismerna som vi tror har lett till en återhållsamhet.”

Jobbskatteavdragen har sedan 2007 å andra sidan gett en person med 28.000 kronor i månadslön drygt 2.000 kronor mer kvar efter skatt.

Före skatt steg dessutom svenska löner i snitt med omkring 3,5 procent per år nominellt under perioden 2007-2009. För en inkomst på 28.000 kronor i slutet av 2006 betyder det att lönen vid periodens slut stigit med omkring 3.000 kronor till cirka 31.000.