Tillväxttakten för hushållens skuldberg växlade i april ned till 7,2 procent i årstakt, enligt Statistiska centralbyrån SCB. Det kan jämföras med 7,3 procent i mars i år och med 9,2 procent i april 2010.

Men efter det senaste dryga decenniets höga tempo behöver skuldökningstakten bromsas upp en bra bit till anser Swedbanks chefsekonom Cecilia Hermansson.

”Det skulle inte vara fel med en snabbare inbromsning. Men å andra sidan tror jag att vi kommer att få se det i takt med att utvecklingen på bostadsmarknaden dämpas av att räntorna stiger ytterligare.”

En hållbar skuldtillväxt vore att hushållens upplåning växte i takt med inkomstökningarna inklusive inflationstakten.

”Det vore rimligt med runt 5 procents skuldökningstakt över tid. Annars fortsätter vi att bygga upp skuldbördan ytterligare.”

När når Sverige dit?
”Det beror på om huspriserna börjar falla tillbaka eller om det blir mer av en stabilisering. Men jag skulle tro att det sker under de närmaste två åren, när räntorna stiger gradvis.”

Varför har skuldökningstakten överstigit inkomstökningarna i drygt ett decennium?
"Trenden har varit nedåt för bolåneräntorna under hela den här perioden och allt fler har fått möjlighet att ta lån. I och med att huspriserna samtidigt har stigit så mycket har skulderna ökat. De första åren var det rimligt att priserna steg från ett nedpressat läge efter 1990-talskrisen. Men på senare år har utvecklingen blivit ohållbar. Vi har haft ett extremt nedpressat ränteläge med till och med negativa realräntor. Då får man anomalier och obalanser.”

Utlåning till hushållen, ökning i årstakt, %
1997  
Mars 4,4
1999  
Mars 7,6
2000  
Mars 9,3
2001  
Mars 7,4
2002  
Mar 8,5
2003  
Mar 9,2
2004  
Mars 10,0
2005  
Mar 11,4
2006  
Mar 13,2
2007  
Mars 11,8
2008  
Mars 11,2
2009  
Mar 8,2
2010  
Mar 9,3
Apr 9,2
Maj 9,1
Jun 8,9
Jul 8,8
Aug 8,8
Sep 8,9
Okt 8,6
Nov 8,4
Dec 7,8
2011  
Jan 7,7
Feb 7,5
Mar 7,3

Källa: SCB.

Fotnot: Hushållens skulder, idag cirka 2.500 miljarder kronor, utgörs till omkring 80 procent av bolån.