Greklands statskassa är redan gapande tom och utan krislånen är det klippt.

Atenregeringen aviserade på måndagskvällen nya åtstramningar på motsvarande 53 miljarder kronor eller 2,8 procent av BNP som ska genomföras redan i år. Paketet var ett försök att blidka marknaderna som tar allt mer betalt för risken att låna ut pengar till det konkursmässiga landet.

EMU-ländernas ordförande, Luxemburgs premiärminister Jean-Claude Juncker, förespråkar också att Grekland behöver en ”mjuk omstrukturering” i form att uppluckrade betalningsvillkor för sin statsskuld, mot löften om fler hårda budgetnedskärningar.

Men kreditvärderingsinstitutens dom är stenhård. Varje form av omstrukturering skulle innebära att marknadsoron slår i taket med spridningseffekter i hela Europa, varnade institutet Moody’s på tisdagen.

Simon Johnson, tidigare chefsekonom vid IMF och numera forskare vid Bostonuniversitetet MIT, varnar för ett ”Lehman moment”, en global finansiell hjärtinfarkt i stil med oktober 2008, om det blir aktuellt med en nedsättning eller tidsomläggning av Greklands skuldbetalningar, rapporterar Bloomberg.

Samtidigt skriver tyska Handelsblatt att kapitalflykten från Grekland tilltar. Grekiska tillgångar motsvarande 120 procent av landets BNP har placerats enbart i Schweiz.

Ekonomen och krönikören Andrew Lillico listar i brittiska The Telegraph en rad möjliga konsekvenser om en grekisk skuldkollaps skulle bli verklighet:

  • Samtliga grekiska banker blir genast insolventa och nationaliseras.
  • Regeringen förbjuder uttag från grekiska banker.
  • För att undvika kravaller som de i Argentina 2002, tvingas regeringen införa utegångsförbud och kanske undantagstillstånd.
  • Grekland försöker införa en ny valuta, ”Nya Drachmer” eller något liknande. Och alla skulder konverteras till den nya valutan.
  • Europeiska centralbanken ECB blir insolvent på grund av den väldigt höga utlåningen till den grekiska staten och till grekiska banker.
  • Flera franska och tyska banker åker på så stora förluster att de inte längre kan leva upp till lagstadgade kapitaltäckningsregler.
  • Tysklands och Frankrikes regeringar förklarar ett tvärstopp för nya räddningslån till medlemsländerna och tvingas besluta om de ska rekapitalisera ECB eller tillåta ECB att smörja ekonomin via sedelpressarna.
  • En storslakt drabbar den spanska banksektorn, när det även blir tvärstopp för ECB:s räddningslån till privata banker.
  • Portugal kommer att följa utvecklingen i Grekland varefter man kanske följer Atens exempel och ställer in betalningarna.