”Det är ett kraftigt omslag. Vi kommer att få se effekten av att skuldsättningen ökat under många år, samtidigt som räntan nu stiger”, säger Håkan Jonsson, analyschef på ESV.

Avdrag på 124 miljarder innebär att statskassan sponsrar den svenska lånefesten med omkring 33 miljarder kronor i uteblivna skatteintäkter 2011 jämfört med om hushållen helt skulle sakna ränteavdrag, enligt ESV:s beräkningar.

De omhuldade och diskuterade ränteavdraget har kritiserats i samband med debatten om bubbelrisker på bostadsmarknaden.

Det som från början var tänkt att hjälpa fler till att äga sitt hem har blivit en pådrivare för allt högre skuldsättning och en skattemobbning av sparande såväl som byggandet av hyresrätter, enligt kritikerna.

”Om du har ett skattesystem som gör att människor tvingas att ta stora lån för att kunna bo får det effekter för samhällsekonomin och låser in otroligt mycket pengar i lån”, säger Barbro Engman, ordförande för Hyresgästföreningen.

Men Sverige är långt ifrån ensamt om att ha ränteavdrag. Enligt statliga Bostadskreditnämndens genomgång av reglerna i tio OECD-länder är Sverige ett lagomland i sammanhanget.

”Vi ligger någonstans i mitten. Avdraget är allra mest generöst i Holland. Där kan du dra av direkt mot din marginalskatt. Det är ganska generöst också i USA och även Danmark är mer generöst än i Sverige”, säger Bengt Hansson.

Både det stabila Tyskland och det prisrasdrabbade Storbritannien saknar helt ränteavdrag. Det gör det svårt att sätta ett direkt samband mellan just ränteavdrag och osunda bostadsmarknader. Även Irland, Finland, Spanien och Frankrike ingår i BKN:s genomgång och har alla någon form av ränteavdrag.