Och när prisnedgången förr eller senare slår till, kanske vid nästa lågkonjunktur, hotar bostadsmarknaden att bli ett riktigt sänke för Sveriges ekonomi, menar BKN:s analytiker Bengt Hansson.

Sjunkande huspriser och hög skuldsättning öppnar för dämpad privatkonsumtion vilket i sin tur bromsar tillväxten och jobben.

Bengt Hansson pekar på att flera exempel visar hur hushållen slutar spendera när skuldberget växer över taknocken.

”I Danmark, Storbritannien, Spanien och Irland där snabb skuldökning har följts av fallande bostadspriser, där är privatkonsumtionen fortfarande tre år efter finanskrisen på lägre nivå än före krisen”, säger Bengt Hansson.

”Ju högre skulderna är, desto fler är det som kommer att ha negativt eget kapital när prisanpassningen på bostadsmarknaden kommer”, fortsätter han.

Bolånebanken SBAB:s chefsekonom Tomas Pousette spår däremot inga större prisfall på svenska bostäder i sina prognoser. Han pekar på att bostadsprisökningarna redan börjat kylas ned och att nyutlåningen till hushåll växlat ned på takten.

Men svenskarnas skulder sväller fortfarande för snabbt, medger han.

När boräntorna samtidigt stiger gör det att allt fler närmar sig en räntekvot, räntekostnadens andel av hushållets inkomster, på ohållbar nivå.

Det ökar risken för att hushållen håller hårdare i plånboken.

”Det går ju ut över annan konsumtion om hushållen lånar upp sig för mycket och räntekvoten blir för hög.  Den effekten kommer normalt av att inkomst- och jobbutsikter försämras. Men man kan ju också uppleva att man har för hög skuldsättning och vill komma ur det”, säger Tomas Pousette.