"Ni har varit för dåliga förhandlare", sa Borg och pekade på att studier från Konjunkturinstitutet antyder att fler jobb skulle skapas om ingångslönerna var lägre i kommunerna.

Borg efterlyser inte lägre löner i kommunsektorn som helhet, understryker han.

"Vi vill gärna ha bra löneökningar för offentliganställda, det är bra. Men kommunsektorn som arbetsgivare måste se över sina avtal. Arbetsgivarorganisationen SKL måste på ett pragmatiskt sätt tillsammans med de fackliga organisationerna, precis som Metall och Byggnads har gjort, se över hur avtalen ska vara konstruerade", säger han.

Kommer lägstalönerna inom kommunerna att få höjas?
"Det är en fråga som parterna ska svara på men det tycks som att man på kommunalområdet haft avtal som inte fungerat väl i förhållande till sysselsättningen. Då bör man se över det", sa Borg.

"Jag blir upprörd i djupet av mitt hjärta", säger Kommunals ordförande Annelie Nordström till TT om Borgs uttalande.

Hon tycker att finansministern ska hålla sina fingrar borta från parternas lönesättning.
"Nu sänder han en tydlig signal till kommunpolitikerna", fortsätter hon.

Attraktionskraften till kommunsektorn är redan i dag låg. Hon undrar hur man ska locka ungdomar till en bransch med ett så lågt löneläge.

"Och då ska man också komma i håg att det är en mycket liten andel som får ett heltidsjobb och många visstidsanställs."

Lägstlönen för kommunalarna ligger i dag enligt avtal på 15.685 kronor i månaden. Från den 1 april höjs den till 16.070 kronor, enligt Annelie Nordström.

Kommunal och resten av arbetsmarknaden är på väg in i en ny lönerörelse.
"Jag ser det här som en spark på knäna", säger Annelie Nordström.

Konjunkturinstitutet skrev i sin lönebildningsrapport i oktober förra året att höga minimilöner "kan bilda en tröskel för ökad sysselsättning".

KI varnade för att höga minimilöner stänger ute tiotusentals människor från arbetsmarknaden. KI drar slutsatsen att den svenska arbetsmarknaden verkar ha problem att generera jobb för bland andra lågutbildade. Personer utan gymnasieutbildning har en betydligt lägre sysselsättningsgrad än personer med gymnasial eller högre utbildning.

"Vi presenterar en kalkyl som visar att det kan vara tiotusentals individer i Sverige som kan beröras av minimilöner, individer som annars kanske skulle anställas av någon men som inte får ett jobb för att det finns en minimilön som förhindrar en anställning", sa Juhana Vartiainen, forskningschef på KI, när rapporten presenterades.

KI:s kalkyl pekar mot att omkring 15 procent av de arbetslösa möjligen lättare skulle få jobb om minimilönerna var lägre. Det skulle motsvara omkring 50.000 personer.

LO:s chefekonom Ola Petterson är kritisk till Anders Borgs synpunkter på lönebildningen i kommunerna.

"Borg vill ha lägre ingångslöner i kommunerna för jobbens skull. Fräsch idé på 1920-talet. Nymoderaternas "förnyelse": större löneskillnader, skriver Pettersson på Twitter.

Orättvis beskrivning, tycker Ingela Gardner Sundström (M), ordförande för SKL:s förhandlingsdelegation.

"Vi vet inte riktigt av vilket skäl han har pekat ut just den offentliga sektorn. Vi vet inte vad han syftar på", säger hon om Borgs uttalande om att ingångslönerna skulle vara för höga.

Hon pekar på de lägstanivåer som finns, mellan 16.000-17.800 kronor i månaden beroende på utbildning och längd i yrket. Knappast i topp på arbetsmarknaden och dessutom har kommunsektorn relativt få regleringar av minimilöner, enligt Gardner Sundström.
"Jag har lite svårt att förstå kritiken, uppriktigt sagt", säger hon.

TT: Ni kanske till och med tycker att ni har för låga ingångslöner?
"Jag kan säga som så, att jag inte tycker att vi förtjänar att bli utpekade av finansministern på just den här frågan."

"Det var väl inte det mest begåvade som Borg har sagt", kommenterar socialdemokraternas nyutnämnde ekonomiska talesman Tommy Waidelich.

Waidelich bedömer att Borg själv har ett stort ansvar för den höga arbetslösheten, inte minst bland ungdomar.
"Där tycker jag att Borg har varit alldeles för passiv", säger Waidelich.