Det är en miljö som historiskt har varit usel för kronan. I stället brukar valutor som schweizerfranc, yen och dollar gynnas när det är oroligt på finansmarknaderna.

Men den här gången har den svenska valutan i stället snarast stärkts något. Det är ännu ett tecken på att placerarnas syn på kronan har ändrats. Orsakerna är välkända vid det här laget:

1. De svenska statsfinanserna är i toppform. Statsbudgetens utfall i januari bjöd på ännu en positiv överraskning. Överskottet på 29,9 miljarder kronor var 1,2 miljarder mer än Ekonomistyrningsverket hade räknat med.

2. Tillväxten är urstark. Med 7,3 procents tillväxt i årstakt under fjolårets fjärde kvartal och 5,5 procent för helåret 2010 är det få ekonomier som slår Sverige på fingrarna.

3. Inflationen är låg. Rensat för boränteförändringar steg konsumentpriserna med magra 1,4 procent i januari. Det betyder att Sverige ligger i EU-toppen när det gäller tillväxt och EU-botten när det gäller inflation, samtidigt.

4. Statsskuld i världsklass. Dagens nivå på runt 35 procent av BNP hör till de lägsta i den rika delen av världen och enligt den senaste budgeten kommer nivån att sjunka ned mot 20 procent de närmaste åren.

5. Riksbanken går före. Den svenska centralbanken började höja sin styrränta redan förra sommaren. Samtidigt ligger många andra västerländska centralbanker kvar med sina styrräntor på krisnivå. Högre ränta ökar avkastningen på tillgångar i kronor.

6. Överskott i utrikeshandeln. Sverige har länge haft stora överskott i bytesbalansen och trenden fortsätter. Under fjolårets fjärde kvartal var överskottet 53,3 miljarder kronor. Det var en ökning från motsvarande kvartal 2009 då överskottet uppgick till 39,9 miljarder.

Med tanke på kronans motståndskraft i dagens stökiga miljö är det mycket som talar för att den kommer att stärkas ytterligare när riskaptiten kommer tillbaka.