1980-talet var också årtiondet när Jonas Bohlin etablerade sig som en av vår tids största svenska formgivare och arkitekter. Genombrottet kom på Konstfacks examensutställning 1981 med betongstolen Concrete. Tillverkad i betong och stål var Concrete en provokation som splittrade konst- och designvärlden. Sven Lundh på möbelföretaget Källemo såg det konstnärliga värdet i betongstolen och lät tillverka 100 exemplar som i  dag är samlarföremål. I dag säljer Källemo en träversion med stålstativ.

Raderna av stolar som hänger på bultar på de putsade väggarna i matsalen har blivit något av Rolfs Köks signum.

”Det är John Kandells stol Schablon som hänger där uppe. Det är en ganska nätt och lätt stol som gästerna själva kan ta ned”, säger Jonas Bohlin och demonstrerar genom att lyfta ned en.

”Sedan behövdes det barstolar och då ritade jag en, med Johns samtycke, med hans formspråk.”

Det öppna köket som barstolarna omgärdar var en nymodighet. Matplatserna i skyltfönstret mot gatan blev en snackis, för att inte tala om toaletten. Rolfs Kök har bara ett toalettrum men två toalettstolar.

”Allt det här är ett seriöst förhållningssätt till hur en restaurang ska se ut för att folk ska trivas. Men det är kul med en liten knorr också.”

”På en restaurang brukar man ju hitta en toalett för damer och en för herrar. Vi slog ihop dem, vi gjorde en för dam och en för herr men i samma rum. Det fick inte plats annars.”

Hur vet man vilken som är vilken?
”Det får man lukta sig till”, säger Jonas Bohlin och skrattar gott.

Den enda förändring som Rolfs Kök har genomgått sedan 1989 är att restaurangen 1994 expanderade till dagens 55 matplatser genom att ta över den lilla kemtvätten vägg i vägg. Den inreddes i samma stil som den ursprungliga restauranglokalen.

”Den här restaurangen är väldigt populär att göra studiebesök på. Det har hänt att det kommit hit arkitekter eller arkitekturstudenter från Japan till exempel. Då ringer de mig och frågar om jag vill äta lunch med dem. När de går på toaletten kommer de alltid tillbaka fnissande och lite generade och frågar: ’Mr Bohlin, Mr Bohlin, why are there two toiletseats?’”

Dörren till toaletten är tung och bidrar till krogens lite hårda och karga känsla. Bänkar och bord är i trä (ask) och på golvet ligger kalksten från Öland. Genomgående hållbara materialval således, men hur kommer det sig att interiören rent stilmässigt har stått sig så väl på Stockholms trendkänsliga krogscen?

”Det beror på att de som äger och driver restaurangen tycker om den som den är”, konstaterar Jonas Bohlin kort.

Den som startade Rolfs Kök hette följdriktigt Rolf. Efternamn: Nilsson. Hans bror, PG Nilsson, är en känd krögare som har anlitat Jonas Bohlin för att renovera klassiska Stockholmskrogar som Sturehof och Riche till nuvarande skick. Men det började med Café Tranan på Odenplan som PG Nilsson hade tagit över 1983. I samband med renoveringen av den berättade PG Nilsson för Jonas Bohlin att hans bror planerade att öppna en restaurang på Tegnérgatan.

”På den tiden jobbade jag samtidigt åt konstsamlaren Fredrik Roos. Genom honom träffade jag första gången Thomas Sandell som höll på att rita ett sommarställe åt Fredrik Roos och en modebutik på Biblioteksgatan åt Fredrik Roos pojkvän. Sandell frågade om jag kunde rita någon möbel till den där butiken. ’Ja’, sa jag, ’men då får du vara med och rita Rolfs Kök med mig.’ Därefter gjorde vi det här tillsammans.”

2003 sålde Rolf Nilsson sitt kök till två anställda, Johan Jureskog och Klas Ljungquist.

”De älskar och vårdar det här jättefint”, berömmer Jonas Bohlin.

Nu är duon i färd med att öppna en ny krog. AG på Kungsholmen är Jonas Bohlins tionde restaurangprojekt.

Restaurangen en trappa upp på den trånga delen av Kronobergsgatan hette tidigare Allmänna Galleriet 925. I ny regi kortas namnet till AG, den kemiska beteckningen för silver (från det latinska ordet argentum).

Tidigare låg Hallbergs gamla guld- och silverfabrik här. Industrikänslan från den tiden väljer Jonas Bohlin att behålla när han inreder den nya restauranglokalen.

”När man kliver in i en lokal och ska göra något av den så utgår man från vad det är för karaktär på den. Det här är en stor industrilokal med vitt kakel, elstegar, ventilation och annat skräp som sitter i taket. Jag har behållit det för jag tycker det är rummets väsen på något sätt. Sedan har jag försökt tillföra nya objekt som kan stå självständigt mot det historiska.”

Restaurangen blir dubbelt så stor som Rolfs Kök, 120 sittplatser och en stor bar där tapasliknande rätter kommer att serveras.

”Jag ritar en ny stol, det blir nya soffor som jag har ritat och mjuka mattor för bättre akustik. Jockum Nordström gör ett draperi, två andra konstnärer, Michel Bussien och Farvash Razavi, gör var sitt träd. Det blir också en jättelång bardisk och synligt vin- och köttförråd bakom glas. Vi installerar ny belysning, men annars är det den industriella atmosfären som ska råda.”

Den här gången är inte Thomas Sandell med, Jonas Bohlin har tagit hjälp av andra kolleger.

”Rosenbergs Arkitekter har hjälp mig mycket med ritningarna, annars hade vi inte hunnit med. Det är väldigt kort tid som jag har fått på mig att göra någonting och i relation till storleken är det en förhållandevis låg budget. Jag kom in i höstas och då var jag redan fullbokad med andra jobb.”

Jonas Bohlin hade tidigare eget arkitektkontor vid Slussen. Åren 2004–2009 var han professor på Konstfack.

”Jag hade också ett företag som producerade många av mina möbler. Men som med allt annat som sker i livet så blev det lite för mycket, då sökte jag den här professuren på Konstfack.”

När förordnandet på fem år var slut valde han att inte söka förlängning på ytterligare fem år.

”Det är en halvtidstjänst och jag tyckte det var svårt att driva ett eget företag under den andra halvan. Det blev splittrat – och svårt att få det att gå ihop ekonomiskt om inte annat.”

I dag är Jonas Bohlin frilansare utan egna anställda. När det behövs väljer han att samarbeta med konstnärer och arkitekter. Bland aktuella uppdrag märks ett stort projekt för SL:s nya spårvagnslinje genom Stockholm.

”Jag formger en paviljong till hållplatserna längs den nya spårvagnslinjen som ska gå genom hela stan, från Ropsten till Kungsholmen. Förhoppningsvis blir de som redan är uppställda längs Hamngatan utbytta så det blir en gemensam identitet. Det gör jag också ihop med Rosenbergs Arkitekter, och Tema Arkitekter.”

Ett annat stort projekt är det egna huset på Värmdö som han har byggt på i sju och ett halv år. Fortfarande återstår ett år innan det är klart.

”Ambitionen är att jag ska ha ateljé, galleri och kontor där. Jag ska bo i stan men ha mitt kontor där, och sommarbostad på övervåningen. Sedan får jag se om jag anställer några medarbetare eller inte. Jag kanske behöver en assistent eller två, men jag kommer inte att driva något stort arkitektkontor.”

Att bygget har tagit så lång tid förklarar Jonas Bohlin med att det är fyra byggnader, att han gör en stor del av jobbet själv – och att han har så mycket annat att göra.

”Jag har ritat en hel del möbler till Klong Interiör och till Nola Industrier, belysning till Örsjö Belysning och nu senast en stol till Gemla Möbler, som ska tillverka de nya stolarna till AG. Dessutom har jag gjort porslin till Iittala.”

”Det är fullt upp hela tiden.”