“Jag tror att Angela Merkel har sagt till Sarkozy att Tyskland kommer att lämna eurozonen om inte vissa villkor är uppfyllda. Antingen måste de sydeuropeiska staterna gå med på en fullständig budgetkonsolidering, vilket innebär att lämna makten över budgeten till Bryssel. Eller så måste alla betala sina egna skulder oavsett hur lång tid det tar”, säger hon och kallar det tyska hotet att lämna euron ”genuint” och ”allvarligt menat."

Insikterna om den merkelska agendan har Philippa Malmgren fått genom att spendera mycket tid med "personer i den tyska förbundskanslerns närhet."

Lika säker är hon på att de båda av Tyskland accepterade vägarna fram är avstängda - och nycklarna bortkastade.

”Jag tror inte att medborgarna i södra Europa kommer att vara bekväma med att lämna över sitt viktigaste politiska instrument – kontrollen över den egna budgeten. Om den politiska ledningen i Grekland och Italien ansluter sig tror jag inte för en sekund att allmänheten kommer att gå med på det när den kommer till insikt om vad det betyder”, säger hon.

Inte heller besparingar av den magnitud som skulle krävas för att nå ända fram är en framkomlig väg i södra Europa, enligt Malmgren.

”Jag kan inte se att den europeiska allmänheten överlever det. De sätter redan eld på bilar i Grekland och slåss med knytnävarna i det italienska parlamentet”, säger hon.

ECB pekas på många håll ut som en möjlig räddare ur den europeiska skuldkrisen, genom att centralbanken skulle kunna köpa obligationer från skuldkrisländer alternativt börja emittera euroobligationer. Philippa Malmgren är rädd för det alternativet.

”Man vill att ECB ska fylla det europeiska skuldhålet med kontanter", säger hon och fortsätter:

"Skuldbördan är av samma storlek som under mellankrigstiden. Och om vi trycker pengar för att betala skulden kommer vi att skapa inflation", spår hon och poängterar att det aldrig kommer att vara ett alternativ så länge som Tyskand är en del av valutaunionen.

”Den tyska erfarenheten av inflation är så traumatisk att tyskarna aldrig skulle kunna gå den vägen igen”, fortsätter hon.

Om tyska politiker, på uppdrag av sina väljare, har det överordnade målet att hålla inflationen borta, så är det andra saker som är viktigare i södra Europa. Där förväntar sig medborgarna i första hand att få del av ett välfärdssystem som uppfyller vissa minimikrav av sina politiker.

Om det blir Tyskland lämnar euron först eller om exempelvis Italien hinner före beror på en enda faktor, enligt Philippa Malmgren.

”Det beror på vems kontrakt mellan politiker och allmänhet som bryts först.”

Eftersom pengarna inte räcker till i Sydeuropa är svaret givet, enligt Malmgren.

”Jag skulle tippa att det blir italienarna. De kan inte upprätthålla välfärdsstaten för de har inga pengar till det. De har inte något val.”

Om Europas mest skuldsatta länder lämnar valutan kan paradoxalt nog Tyskland vara kvar, konstaterar hon.

Om det å andra sidan blir Tyskland lämnar euron, så betyder det inte slutet för EU, betonar Philippa Malmgren som liknar euron vid några dåliga tegelstenar i ett i övrigt stabilt EU-bygge.

Frågan är vilket avtryck som euron kommer göra i historien.

”Min gissning är att våra barnbarn kommer att möta euron som historieprovets svåraste fråga. Valutan varade bara i tolv år och ingen kommer ihåg den."

Experter och marknadsaktörer fortsätter att hoppas på att en ECB-lösning ska rädda valutan. Orsaken, enligt Philippa Malmgren, är historielöshet.

“Häromdagen träffade jag en österrikare som berättade att hans far ägde ett av de största hotellen i Salzburg. Han sålde fastigheten och sex veckor senare kunde han köpa ett par skor för de pengarna.”

Det här är en erfarenhet som tyskarna har i fått med modersmjölken, men andra under 50 kan inte relatera till en sådan erfarenhet, enligt Malmgren.

”Ingen som är under 50 har sett inflation i hela sitt liv. På finansmarknaden tenderar människor att vara under 40 eller under 45 och de har över huvud taget ingen rädsla för inflation.”

På onsdag: Läs om Philippa Malmbergs investeringsråd.

Häng med - här får du di.se:s dagliga nyhetsbrev