2011-11-08 11:09
Kritiken av kapitalismen har vuxit sig starkare under de senaste månaderna. Proteströrelser som ”Occupy Wall Street” är ursinniga över bankirernas framfart. Enligt demonstranterna bär dessa det huvudsakliga ansvaret för den ekonomiska krisen – utan att ställas till svars för det. Ett ökande antal röster från olika delar av samhället är solidariska med de antikapitalistiska rörelserna, vilket återspeglar den utbredda frustrationen som medborgarna känner.
Utan tvekan har dessa antikapitalistiska protester sitt finger på tidens puls. Men det är inte tillräckligt att endast fördöma kapitalismen för dess obestridliga excesser. Vi behöver en mera djupgående analys av orsakerna till att det kapitalistiska systemet i sin nuvarande form inte längre passar in i världen omkring oss.
Då krisen började i januari 2009 sa jag i mitt öppningsanförande i Davos:
”I dag frågar sig folk från alla världens hörn hur det var möjligt att beslut som dikterades av penningbegär eller inkompetens och utan någon effektiv kontroll kunde fattas – beslut som fick fruktansvärda följder, inte bara för den globala ekonomin utan också för vanliga människor, som förlorat sina pensioner, sina hem eller sina jobb. De känner sig lurade, omtumlade, rädda och ilskna.”
Vid den tiden förväntade man sig att krisen skulle leda till en grundläggande omvärdering av hur högre chefer inom affärsvärlden ska bete sig, generellt men speciellt inom finansvärlden. Nu har nästan tre år gått och vi har fortfarande inte lärt oss av tidigare misstag. Systemet som förde oss in i krisen var föråldrat sedan länge. Vi kommer inte att på lång sikt överleva krisen om vi fortsätter att förneka behovet av att se över systemet. Det finns tre orsaker till behovet av en reform av kapitalismen:
º Kapitalismen är ur balans. Användningen av virtuellt kapital i spekulativt syfte i förhållande till användningen av kapital i den verkliga ekonomin har överskridit alla rimliga gränser och är nu utom all kontroll. Finansoperationer för att balansera riskerna är nödvändiga men inte transaktioner som spekulerar i spekulationen själv.
º I det ursprungliga kapitalistiska systemet fanns det en klar gräns: mellan entreprenören, som bär risken för investeringen och därför belönas med vinsten, och chefen, vars professionella uppgift är att säkerställa bolagets framtid i alla intressenters intresse. Men som ett resultat av ett överdrivet bonussystem associerade sig chefen med kapitalägarnas intressen och detta har förvridit systemet.
Detta är det grundläggande problemet i den nuvarande situationen: överdrivet höga löner har allvarligt underminerat chefernas affärsetiska normer.
º Kapital är inte längre den avgörande produktionsfaktorn i dagens globala ekonomi. Ett företags konkurrensfördel bestäms i allt större utsträckning av innovativa idéer eller immateriella tjänster, och i mindre grad av kapital. I takt med att levnadsstandaren stiger sker dessutom en förskjutning där vikten läggs på kvalitet i stället för som tidigare, på kvantitet. Ekonomisk framgång kommer i framtiden inte längre att bero främst på kapital utan på ”talang”. Så på ett sätt är vi på väg från kapitalism till ”talangism”.
Protesterna världen över är farliga om de används som medel i ett slags klasskamp. Vad vi emellertid verkligen behöver är nya impulser som får oss att tänka nytt så att vi kan genomföra de nödvändiga åtgärderna och rätta till bristerna i systemet.
Framför allt måste chefens jobb återigen professionaliseras. Det faktum att talang nu har blivit en nyckelfaktor till framgång används ofta av företag för att berättiga utbetalningar av orimliga löner och bonus. Men talang är inte den avgörande faktorn endast för ”yrket” att vara chef, utan för vilket arbete som helst. Varför ska en framstående lärare tjäna mindre än en medelmåttig chef? Varför ska en världsberömd kirurg tjäna mindre än en verkställande direktör för ett globalt bolag?
Naturligtvis är idealet att var och en ska tjäna enligt ansvar och prestation. Men den huvudsakliga professionella drivfjädern ska vara yrkesstoltheten – och inte endast längtan att göra vinst. Om chefer åtskiljs från risktagare kommer det också att tygla de finanstransaktioner där vinsterna tillfaller individer men riskerna tas kollektivt, det vill säga där skattebetalarna måste axla bördan då det går fel. Kort sagt, vi måste gå från överdriven kapitalism till en marknadsekonomi där socialt ansvar och sociala förpliktelser inte bara är tomma ord.
Klaus Schwab, grundare och styrelseordförande, World Economic Forum, som håller sin stora årliga konferens i Davos
Drygt 81.000 kronor i månaden – så mycket tjänar Sveriges högst avlönade yrkesgrupp. De sämst betalda får 60.000 kronor mindre. Här får du bäst lön. (36 KOMMENTARER)
Den svenska ekonomin krymper, hävdar Nordeas ekonomer. Har de rätt befinner sig Sverige i recession. (61 KOMMENTARER)
Den gamle Tele2-chefen Lars-Johan Jarnheimer storhandlar i två börsbolag där han svingar ordförandeklubban.
Skyways konkurs är ännu en i raden i den mördande tuffa flygbranschen. Om SAS ska klara sig finns bara en sak att göra. (37 KOMMENTARER)
Finansfamiljen Salén sålde Skyways till Ukraina 2010. Nu har de nya ägarna satt flygbolaget i konkurs. "Vi trodde de skulle vara mer långsiktiga."
De svenska hushållens inflationsförväntningar stiger, enligt en ny undersökning från Skop.
Stockholmsbörsen: Löften om ekonomiska stimulanser fortsätter att ge gott humör på börsen, där verkstadsbolagen ligger i täten.
Grekiska vänsterledaren Alexis Tsipras är på Europaturné. Hans hållning mot EU:s ledare är stentuff. (49 KOMMENTARER)
Operatören Vodafone larmar om svaga intäkter i Europa. Det är dåliga nyheter för Ericsson som pressas på börsen.
Den hajpade börsintroduktionen av Facebook blev en rejäl besvikelse. Här är investerarnas syndabockar. (63 KOMMENTARER)
Miljöpartiets toppnamn ratar ett nytt rödgrönt samarbete inför valet 2014. "Vi vill genomföra våra förslag i en regering", säger språkröret Åsa Romson. (32 KOMMENTARER)
Skyways är det andra skandinaviska flygbolaget som går i konkurs på kort tid. Och bakom båda står samme man: den ukrainske oligarken Igor Kolomoysky. (28 KOMMENTARER)
Greklands budgetunderskott för perioden januari till och med april var 2 miljarder euro mindre än målet i budgeten. (40 KOMMENTARER)
Börsen är tillbaka på plus och SEB spår uppgång i år. Men ändå vågar inte experterna tala om ett trendbrott. "Det kommer att blåsa motvindar", säger Nordeas aktiestrateg. (18 KOMMENTARER)
Fitch sänker Japans kreditbetyg. Institutet oroas över landets förmåga att betala av på den skyhöga statsskulden. (16 KOMMENTARER)
Saabs gamla moderbolag Spyker sitter enligt nya uppgifter på licensen till Saab 9-5 och kan förmedla den till Saabspekulanterna. (11 KOMMENTARER)
Ny version: Flygbolaget Skyways och dotterbolaget City Airline begärs i konkurs. Samtliga flygningar ställs in med omedelbar verkan. (70 KOMMENTARER)
SAS jobbar med att ta hand om cirka 12.000 Skyways-resenärer som bokat resor, men kan inte ta över nedlagda flyglinjer. (21 KOMMENTARER)
Alliance Oils aktie rusar på börsen efter sin rapport. Och det är inte bara resultatet som får marknaden att jubla.
SEB:s nya internetbank lades på is i april. Kostnaden för Annika Falkengrens strandade it-projekt närmar sig nu 1 miljard kronor. (64 KOMMENTARER)
*Förändring jämfört med slutnotering föregående dag