”Det finns inga konkreta besked om hur man ska lösa Spanien och Italien. Även efter en utökning kommer fonden att vara för liten för att klara av Italien”, säger Martin Enlund som är analytiker på Handelsbanken.

Den stora frågan återstår därför i mångt och mycket: Det handlar om att hitta en stabil institution som kan backa upp EMU-områdets bräckligaste ekonomier, som så kallad ”Lender of Last Resort”. Därmed skulle spekulation i enskilda länders betalningsinställelse bli ointressant. Det finns bara en institution med den potentialen: ECB.

”Frågan debatteras verkligen”, enligt Irlands finansminister Michael Noonan på tisdagen.

Problemet har två sidor: en politisk och en juridisk/teknisk. När det gäller den politiska dimensionen handlar det ytterst om tyskarnas vilja att finansiera svagare länders upplåning. När det gäller juridiken kan den tolkas på olika sätt beroende på vilka ingångsvärden man har.

”Man måste kunna använda ECB:s oändliga ammunitionslåda, men tyskarnas läsning av Maastrichtfördraget och sin egen konstitution ger inga öppningar”, säger Martin Enlund.

En lösning som trots allt skulle kunna fungera är att ECB ställer upp bakvägen. I fallet Italien är det en lösning som har diskuterats.

”En kandidat är att ECB lånar pengar till IMF, som lånar pengar till Italien”, säger Martin Enlund.

Om ECB beslutar sig för att skruva på likviditetskranarna - utan mellanhänder - kan det mycket väl dröja ett par månader. I vägen står en reporänta på 1,25 procent. ECB får inte finansiera medlemsstaternas budgetunderskott via sedelpressarna. Men om räntevapnet är uttömt, det vill säga räntan sänkt till noll eller nära noll, skulle ECB kunna hävda att exempelvis köp av statspapper bara är ett alternativt sätt att utöva penningpolitik.

”Det kan mycket väl bli så att ECB först måste sänka räntan till nära noll för att sedan börja köpa obligationer så det sjunger om det”, säger Martin Enlund. Ett annat möjligt scenario är att EMU-länderna snabbt klubbar igenom en förstärkt stabilitetspakt som ger Tyskland större kontroll över obligationsemissioner i EMU. Förslaget har diskuterats mellan den tyska förbundskanslern Angela Merkel och den franske presidenten Nicolas Sarkozy. Det skulle samtidigt innebära att EMU-länderna lämnar ifrån sig makt.

Kanske kommer det i en skarp version av det förslaget, som kan ses som ett halvt steg mot en finanspolitisk union, till höstens verkliga ödesdatum -  vid toppmötet den 9-10 december (se tabell).

”Till och med ECB själva lyfter fram EU-toppmötet den 9 december som någonting viktigt”, säger Martin Enlund.

Andra potentiella rysardatum handlar främst om när de krisdrabbade länderna planerar att låna upp pengar på obligationsmarknaden. Redan på torsdag kommer nästa viktiga temperaturmätare när Frankrike och Spanien ska låna upp pengar.

Men övningarna har allt mer fått karaktären av politiska charader. ”Om Bank of France och finansministern ringer till bankerna kanske de köper lite mer än de skulle ha gjort. Det har gått att läsa i internationella medier att det har gått till så i Italien till exempel”, säger Martin Enlund.

 

Viktiga datum i eurozonen under året
   
01-dec Frankrike och Spanien emitterar obligationer
05-dec IMF beslutar om Greklandsutbetalning
   
08-dec Räntebesked från ECB och ev besked om ytterligare stödåtgärder
9-10 december EU-toppmöte
12-dec Italien emitterar statsskuldsväxlar
13-dec Belgien emitterar statsskuldsväxlar 
14-dec Italien emitterar obligationer
15-dec Spanien och Frankrike emitterar obligationer 
20-dec Spanska regeringen tillträder
29-dec Italien emitterar obligationer
Slutet december Grekland kan ha slut på pengar