Samtidigt satsar regeringen på arbetstillfällen för personer utan relevant yrkeserfarenhet inom kulturområdet i det så kallade Kulturarvslyftet, vilket vittnar om en föråldrad syn på konst och kultur. Det är dags för en blocköverskridande överenskommelse för en seriös sysselsättningspolitik som tar konst och kultur på allvar som ekonomisk drivkraft för ökad konkurrenskraft, tillväxt och välfärd.

Både regeringen och socialdemokratin verkar tro att de drygt 600?000 rotrenoveringar av exempelvis badrum som genomförts enbart mellan åren 2008–2010 har ­varit en effektivare stimulansåtgärd för Sveriges ekonomi än vad mot­svarande stöd till kulturlivet skulle ha inneburit.

Det framgår om inte annat så av Kulturarvslyftet där man av obegripliga skäl tänkt sig att stimulera helt okvalificerad arbetskraft till sysselsättning inom kulturområdet, samtidigt som arbetslösheten bland kvalificerade kulturarbetare är stor.

Flera nya rapporter från EU-kommissionen den senaste tiden pekar dock på att ett nytt synsätt vuxit fram

i övriga Europa.

I rapporten ”Entrepreneurial ­Dimension of the Cultural and Creative Industries” från i våras tillsammans med studien ”Economy of Culture in Europe” som kom för några år sedan fastslår författarna med kraft att kulturen har en enorm och kraftigt underskattad betydelse för den ekonomiska tillväxten i dagens och framtidens Europa.

Rapporterna visar att kultursektorn i Europa redan för några år ­sedan omsatte drygt tre gånger så mycket som den samlade europeiska bilindustrin, och gapet har vuxit ­sedan dess. Samtidigt vägrar Sveriges politiker, oavsett partifärg, envist förstå kulturens betydelse för ekonomi, tillväxt och välfärd och det i en tid när i princip hela vår egen bilindustri har blivit kinesisk.

Hur tror våra folkvalda att kompositörer, formgivare, spelutvecklare, filmskapare, marknadsförare, strateger, innovatörer, författare, forskare och alla andra kreatörer ska vilja ­arbeta i ett samhällsklimat som inte främjar kultur? Det kulturella sammanhanget är avgörande för kreatörernas val av hemvist och Sverige har hård konkurrens från många ­andra regioner i världen som förstår kulturens stora betydelse för tillväxt och välfärd och satsar därefter.

Svensk kulturpolitik står i bjärt kontrast till den kontinentaleuropeiska och brittiska konstmarknaden som länge har utgjort en självklar del av ­näringslivet. Även i Danmark har ­politikerna förstått att konsten har stor betydelse för upplevelsen av ­nationen såväl hemma som internationellt.

Redan 2002 införde danskarna skattemässig avskrivningsrätt för ­företag på samtida konst och ett statligt bidrag för danska gallerier som blivit antagna till någon av de stora internationella konstmässorna. Det har bidragit till att positionera Danmark som en framgångsrik aktör på den miljardmarknad som den internationella konstscenen utgör i dag.

I Sverige betraktas i stället konst och kultur närmast som något slags terapeutisk verksamhet som helst ska bedrivas i skyddad verkstad.

Svenska konstnärer diskrimineras hårt av skattesystemet som fortfarande inte tillåter företag att göra skattemässig avskrivning på nya konstnärliga alster och som tynger konsten med högre moms än för ­andra kulturyttringar.

Och varför får konst- och kulturlivet inte samma möjligheter som bygg- och hushållssektorn genom ett kulturavdrag för privatpersoner (motsvarande rot eller rut) vid köp av ny konst? Det skulle stimulera sysselsättningen för konstnärer och andra ­yrkeskårer inom kulturen som också har en omvittnat svag ställning på arbetsmarknaden.

En rapport från finansdepartementet i våras pekar dessutom på att den här typen av reformer långsiktigt tenderar att finansiera sig själva ­genom varaktigt högre sysselsättning, ökade skatteintäkter och lägre transfereringsutgifter.

Det är därför hög tid för regeringen att ta sitt kulturpolitiska ansvar och driva frågan om en seriös blocköverskridande sysselsättningspolitik som tar konst och kultur på allvar som ekonomisk drivkraft för ökad konkurrenskraft, tillväxt och välfärd.

Björn Wetterling, ordförande för Svenska galleriförbundet