Men i Sverige dominerar Handelsbankenägda Xact och aktörer som SEB, Spotr och db x-trackers har låtit höra mer om sig. Hittills har Ishares i Sverige omkring 4 miljarder dollar, cirka 27 miljarder kronor, i förvaltat kapital. Den summan ska dock bli större är det tänkt, när fler än proffsen hittar till bolagets produkter.

Di.se träffar företagets Europachef David Gardner när han är i Stockholm för att tala om behovet av att klassificera de olika produkterna, ungefär på samma sätt som vanliga fonder delas in i olika kategorier.

Tanken är att det ska bli enklare för spararna att förstå vad de köper.

”När vi startade år 2000 handlade det om en väldigt okomplicerad produkt, en börshandlad indexfond på S&P 500. Den var enkel för kunden att förstå, vad det var för typ av produkt och med vilka underliggande värden.”

”Men tillväxten i industrin har varit helt otrolig. Och det som kallas ETF:er är inte alltid börshandlade fonder med den enkla ursprungsstrukturen,” säger Ishares Europachef David Gardner.

År 2000 fanns omkring 100 miljarder dollar i ETF:er, år 2005 cirka 400 miljarder dollar och nu nästan 1.400 miljarder dollar. Antalet fonder har under samma tid gått från noll till nästan 1.200.

Förutom ETF:er som följer ett aktieindex utveckling rakt av finns andra mer komplexa produkter. I Sverige har Handelsbankenägda Xact exempelvis en stor del av marknaden genom sina bull- och bearfonder, som utvecklas med hävstång på Stockholmsbörsens utveckling.

Och förutom indexprodukterna finns exempelvis ETF:er med en råvara, som guld, som underliggande värde. Men David Gardner vill inte kalla dem för ETF:er. De är visserligen börshandlade, men inte fonder, utan produkter som exempelvis kan vara derivat som inte är baserade på fysiska tillgångar.

”ETP är ett bättre ord. Vi säger inte att vissa produkter är bra och andra dåliga, men branschen måste bli bättre på att förklara för kunderna vad de olika instrumenten betyder”, säger David Gardner.

Han tar råvaruprodukterna som exempel, även inom den kategorin finns det flera olika typer av instrument.

”I fråga om guld exempelvis så finns guldet i ett valv. Men så fungerade det inte med råvaror som ris, majs eller olja.”

Då kan det vara bra att veta att man tar en risk genom att bli långivare till den som ger ut produkterna. Men å andra sidan kan man som sparare då investera i den typen av råvaror. Det är en av de börshandlade produkternas fördelar, en annan är möjligheten att få geografisk spridning i sitt sparande.

Men det kan man ju med vanliga fonder också?
”Ja, men avkastningen från flera aktiemarknader har varit låg de senaste åren. Därför söker många investerare leta efter de mest kostnadseffektiva sätten att få exponering mot marknaden.”

”Det är inte som förr när stora börsuppgångar kunde täcka höga avgifter. Kostnadsmedvetenheten är mycket högre nu. Man vet att en procent i avgift ger stor påverkan på avkastningen på lång sikt”, säger David Gardner.

En annan fördel han lyfter fram är att spararna kan slippa fördröjningen som finns i vanliga fonder, och möjligheten av att använda olika stop-loss-strategier.

”När marknaderna rör sig så mycket som de gjort den senaste tiden kan det vara väldigt viktigt att kunna komma ur marknaden direkt.”

Just nu är David Gardners kunder mest intresserade av tyska statspapper och tillväxtmarknader. Men det svänger snabbt.

”I år har det varit stora och kraftiga skiften mellan risk och flykt från risk. Och det som började med kvartalsvisa svängningar har blivit veckovisa och dagliga i vissa fall”, säger David Gardner.

ETF-marknaden i Norden, samtliga marknader, oktober månad
Utgivare Antal ETF:er Total omsättning (Mkr) % av omsättning
Xact 25 36194 91,82
SEB 3 1648 4,18
SnB Nor 3 652 1,65
Seligson & Co 1 566 1,43
DB X-trackers 32 349 0,88
UBS 6 11 0,03
Totalt 70 39420 100

Källa: Xact.