"Vi kan inte acceptera att skicka notan till skattebetalarna."

Reinfeldt tycker att en europeisk bankakut, med inspiration från svenska erfarenheter från 1990-talet, vore den bästa lösningen. Men diskussionerna hittills motsvarar inte hans förväntningar.

"Jag tycker fortsatt att det saknas en komponent, för att det ska kunna beskrivas som en europeisk bankakut", säger han och betonar att om det blir aktuellt med offentligt stöd så måste det kopplas till att staterna får ägarinflytande så att de får vara med och dela på vinsterna när det vänder uppåt.

Pressen på bankerna ökar i takt med att krismötena avlöser varandra i Bryssel.

Det har tagits steg i rätt riktning, men några avgörande beslut i de stora frågorna som krismötena i Bryssel just nu hanterar väntas inte förrän tidigast på onsdag, tror statsminister Fredrik Reinfeldt (M).

 "Det måste också förankras i tyska förbundsdagen", säger han på väg in till dagens EU-toppmöte.

Trots framstegen vad gäller frågan om bankernas roll i krishanteringen efterlyser han en mer tydlig idé om en "europeisk bankakut" efter svensk modell, men tillägger att man ska ha respekt för att de problem man nu hanterar "handlar om enorma värden".

Reinfeldt varnar även för att det ser ut som om EU-ledare vill använda krisen för att förändra EU:s samarbetsformer, med fördragsändringar.

"Att göra fördragsändringar tar lång tid. Och det är för mig oklart vad vi skulle tjäna på det", säger han.

När Reinfeldt anlände till Bryssel för toppmöte i dag går krismötena redan in på sin tredje dag. Finansministrar i olika konstellationer har sedan i fredags febrilt försökt hitta svar på olösta frågor om hur bankernas kapital ska öka, hur krisfonden EFSFS:s pengar ska räcka längre och hur banker ska förmås att ta en större del av smällen när Greklands skulder skrivs ner.