Enligt uppgifter till Reuters står det nu klart att nödfonden EFSF ska få köpa statsobligationer på andrahandsmarknaden. Det skulle minska trycket på centralbanken ECB, som hittills fått agera ”köpare i sista hand” när räntorna i länder som Italien, Portugal och Spanien stigit för mycket.

EFSF:s kapital ska utökas från 250 till 440 miljarder euro. Enligt de flesta bedömare är det otillräckligt. Ska fonden kunna ge nödlån till länder som Spanien och Italien behövs snarare 2.000 miljarder euro är en vanlig uppfattning. En tanke är att EFSF ska omvandlas till bank och därmed kunna låna upp pengar för att öka utlåningskapaciteten. Tyskland och ECB motsätter sig det upplägget medan Frankrike uppges jobba för en sådan lösning.

Enligt nyhetsbyrån Bloomberg ska EFSF också få ge lån i förebyggande syfte på upp till 10 procent av BNP till länder som löper risk att hamna i lånesvårigheter. Förslaget tycks utformat med tanke på Spanien och Italien. Om det blir verklighet skulle Tysklands börda öka väsentligt.

”Om man öppnar dörren till massiva kreditfaciliteter av det här slaget kommer de med största sannolikhet att utnyttjas”, säger Frank Schäffler från FDP, kristdemokraterna stödparti i den tyska regeringen, till Bloomberg.

”Det kan inte vara i Tysklands intresse”, fortsätter han.

En annan stötesten är i vilken omfattning privata långivare ska tvingas gå med på nedskrivningar av sina lån till Grekland. ECB är fortsatt emot, men det enligt EU-källor till Reuters finns en ökad acceptans bland euroländer att nedskrivningar på upp till 50 procent blir tvingande.

Det skulle sätta hård press på bankerna, som kommer att behöva tillföras extra kapital. Ett intensivt lobbyarbete bedrivs därför från bankerna, som i princip hotar med att stärka sina kapitalrelationer genom att dra ned på utlåningen i stället för att be ägarna om nytt kapital i dagens pressade läge.

På torsdagen uppgav Financial Times att EU:s bedömning är att bankernas kapital behöver öka med 80 miljarder euro. Det är väsentligt mindre än exempelvis IMF:s bedömning på omkring 200 miljarder euro.