”De stora förlorarna skulle vara de högt belånade barnfamiljerna i storstadsregionerna, alltså de med minst marginaler”, säger Villaägarnas vice förbundsdirektör Joacim Olsson.

”En försämring av ränteavdraget från 30 till 25 procent skulle kosta ett hushåll med 3 miljoner i lån och med en ränta runt 6 procent, 9.000 kronor årligen”, fortsätter han.

Att en sänkt kapitalinkomstskatt skulle kompensera för ett minskat ränteavdrag, avfärdar Joacim Olsson. 

”Högt belånade villaägare brukar inte samtidigt ha höga kapitalinkomster. Det är olika personer som drabbas respektive gynnas i detta förslag”, säger han.

Dessutom anser Villaägarnas riksförbund att förslaget kommer för hastigt. Hamiltons argumentation tappar i trovärdighet. 

”Hamilton skyller på bostadsbubblan för att lägga fram förslaget. För det första är det omdiskuterat huruvida det är en bubbla. För det andra borde regeringen först utvärdera effekten av bolånetaket innan den lägger fram nya förslag”, säger han.

Skulle bostadsmarknaden behöva kylas ned ytterligare anser Joacim Olsson att ett rimligare förslag skulle vara amorteringskrav på nya lån. Det skulle inte slå retroaktivt mot lånetagare.

Även på Sveriges Bostadsrättscentrum, som erbjuder experthjälp till bostadsrättsföreningar, är man kritisk till förslaget.

”Med förslaget skulle man rucka på de ekonomiska grundförutsättningar för bostadsrättsinnehavare. Om vi befinner vi oss i en bostadsbubbla skulle vi hellre se att man stimulerar byggandet för att öka utbudet av bostäder, samt att man även inför amorteringskrav”, säger företagets vd Niklas Knight.