Rutavdraget infördes för tre år sedan och har ännu inte utvärderats av någon oberoende myndighet. Ann Öberg ledde däremot den utredning som Konjunkturinstitutet gjorde innan reformen sjösattes 2007.

Slutsatsen då var att rutavdraget, som gör det möjligt att dra av halva kostnaden för hushållsarbete, på sikt skulle kunna ge cirka 10.000 nya vita jobb.

”Utredningen baserade sig bland annat på tidigare erfarenheter i Finland som visade att svartarbetet minskade med 40 procent när ett liknande skatteavdrag infördes där”, säger Ann Öberg.

Ytterligare en slutsats var att reformen skulle kunna finansiera sig själv, i takt med att skatteintäkterna ökade och kostnaderna för olika bidrag minskade. Blev det fler än 10.000 jobb skulle staten tjäna pengar, blev det färre skulle staten gå back.

”Vi bedömde att det mest rimliga scenariot vara att staten skulle gå plus minus noll”, säger Ann Öberg.

Exakt hur många jobb som skapats är det ingen som vet, eftersom det ännu inte gjorts någon oberoende utvärdering. KI anser dock att de tidigare beräkningarna fortfarande är rimliga.

”Vi bedömer fortfarande att det här inte kostar någonting för staten”, säger Ann Öberg.

Enligt de senaste siffrorna från Skatteverket har mer än en kvarts miljon svenskar använt sig av rutavdraget sedan förra sommaren. Varje månad betalar Skatteverket ut cirka 100 miljoner kronor till tusentals företag. Och kurvan pekar stadigt uppåt.

”Det här ökar kontinuerligt. Antalet personer som använder ruttjänster har mer än fördubblats sedan 2008”, säger Pia Blank Törnros, rättslig expert på Skatteverket.

De rödgröna, med Mona Sahlin i spetsen, vill skrota rutavdraget, bland annat med hänvisning till att det är för dyrt. Pengarna borde i stället satsas på välfärden, anser de. Men Ann Öberg avfärdar resonemanget.

”De beräkningar vi har gjort visar ju att det här inte kostar något. Därmed går det ju inte att lägga pengarna på en annan reform”, säger hon.

Så det finns inga statsfinansiella argument för att riva upp rutavdraget?
”Nej, det finns det inte”.

Erik Mellander, ställföreträdande chef för Ifau, Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, anser inte att det finns vetenskapliga belägg varken för att staten tjänar pengar eller förlorar pengar på rutavdraget.

”Mitt intryck är att invändningarna mot rut inte i första hand är ekonomiska”, säger han.

Tidigare har det varit vanligt med svartarbete inom hushållssektorn och risken är stor att många vita jobb försvinner om rutavdraget dras in, tror Erik Mellander.

”Resultaten från Finland visar att en inte obetydlig andel svarta verksamheter blivit vita och det är naturligtvis en bra sak med rutavdraget”, säger han.

Erik Mellander tycker det är olyckligt att det inte gjorts någon oberoende utvärdering av rutavdraget i Sverige. Diskussionerna blir ofta spekulativa och inte sällan kommer tycke och smak före rena fakta. Hans bedömning är att KI har det mest tillförlitliga underlaget.

”Ann Öberg är en av dem som är allra mest välinformerade i den här frågan”, säger han.

Hur ser du på uppskattningen att rutavdraget ger cirka 10.000 nya jobb?
”Jag har inte några uppgifter som tydligt talar emot den skattningen. Den verkar inte helt orimlig”.