Omkring 2.000 anställda protesterade mot plötsliga uppsägningar och orsakade enligt bolaget skador för flera miljoner kronor. Enligt uppgifter greps 35 personer.

Men Vedanta ifrågasätts också för dess verksamhet i området, där den indiska folkgruppen kondh bor, som har inneburit både sociala problem och miljöförstörelse.

Kritiken mot Vedanta har länge kommit från flera håll och det norska etikrådet har fått landets petroleumfond att sälja innehavet i bolaget efter en svidande rapport om tillståndet i Orissa. Även ett par av Nederländernas pensionsfonder och Church of England har sålt sina innehav.

Frivilligorganisationen Actionaid har uppmanat de svenska AP-fonderna göra likadant, men etikrådet för AP-fonderna tror att en pågående dialog med Vedanta ska förbättra situationen.

"I dagsläget finns inga planer på att sälja. Vi vill använda vårt ägande för att påverka bolaget. Det kan vi inte om vi säljer", säger Christina Kusoffsky Hillesöy på 3:e AP-fonden. Hon konstaterar att det svenska innehavet är mycket litet, men säger att AP-fonderna samarbetar med internationella investerare för att öka trycket på bolaget.

Etikrådet har haft direkta kontakter med bolaget de senaste 1,5 åren. Hillesöy anser att bolagets företagsledning har börjat lyssna på kritiken.

"Vi har sett förbättringar, men ännu är vi inte klara för då hade vi avslutat dialogen", säger hon till TT.

Men bevakning av området visar på djupa problem. I ett reportage i den Sidafinansierade tidningen Omvärlden beskrivs kondh-folkets utsatta situation sedan gruvbolaget byggt ett aluminiumraffinaderi i området.

Sjukdomar, sociala problem och sexuella trakasserier av kvinnor har följt med Vedantas exploateringar i området.

Dessutom har Vedanta planerat att bryta bauxit - som är råvaran för aluminium - i ett för kondh-folket heligt berg. Men den indiska regeringen har dragit tillbaka tillståndet, då gruvbolaget skulle ha inkräktat på stamfolkets heliga mark.