På söndagen enades centralbankschefer och chefer för finansmyndigheterna i 27 länder om en regelbok, kallad Basel III. Den tvingar banker att fondera medel för att möta framtida finanskriser och ställer krav på användningen av vinster.

I dag är kapitaltäckningskravet 2 procent av den riskvägda utlåningen. Men enligt avtalet ska bankernas "äkta eget kaptital" - aktier och ackumulerade vinster - vara minst 4,5 procent. Utöver det krävs en annan buffert på 2,5 procent. Kapitaltäckningskravet sätts alltså till 7 procent.

"Det är ju en klar förbättring mot dagsläget", säger Martin Andersson, chef för svenska Finansinspektionen.

Kravet om 4,5 procents ska fasas in den 1 januari 2013-1 januari 2015. De 2,5 andra procenten ska användas för att täcka förluster i finansiell och ekonomisk oro. Men ju närmare buffertens minimikrav banken når, desto hårdare restriktioner läggs också för exempelvis aktieutdelningar och bonusar.

"Effekten kommer att bli att bankerna lägger sig i en god marginal över kraven, för de vill ju undvika en situation där vi talar om för dem vad de ska göra", säger Andersson.

Till detta läggs att bankerna förväntas lägga ytterligare 0-2,5 procent i en så kallad kontracyklisk buffert under tider av stark tillväxt med hög utlåning.

"Det ska göras när man ser tecken på riskuppbyggnad", säger Andersson.

Svenska bankföreningen har varnat för att svenska bankmodellen med mycket bolån i balansräkningen kan få problem om det införs ett absolut kapitalkrav i form av ett "hävstångsmått", framräknat utan klassificering av bankernas utlåning i olika riskklasser.

Andersson säger att han inte delar föreningens åsikter, att svenska banker har god kapitaltäckning och påpekar att ett "hävstångsmått" möjligen kan bli infört tidigast 2018, med föregående beslut 2017.

Inte heller tror han att Basel III får någon direkt effekt i form av dyrare bolån.

"Det blir en viss fördyring, men å andra sidan får vi ett mycket robustare system."