”Här finns det inga biljetter kvar. Det finns det inte heller på Bernabeu”, säger han med hänvisning till att det är slutsålt även på fotbollslaget Real Madrids berömda hemmaarena.

Det skulle förvisso krävas mycket för att få de fotbollstokiga spanjorerna att stanna hemma en matchkväll. Men trots att Manuel Arias säger att de som lyckats behålla sina jobb har klarat sig bra, ser han allvaret i situationen.

”Det råder inget tvivel om att tyngden av den här krisen bärs av de arbetslösa. Det är de utan jobb som har problem. De har det verkligen svårt.”

Han talar om många människor. Arbetslösheten är nästan 20 procent. Var femte spanjor går alltså utan arbete. Det är nästan dubbelt så mycket som för resten av euroländerna, där den genomsnittliga arbetslösheten i april låg på 10,1 procent.

För spanska ungdomar är det ännu värre, med en arbetslöshet enligt Eurostat på 40,3 procent, näst högst bland euroländerna efter Lettland.

En grupp studenter som di.se träffar på en parkbänk i Madrid säger att de, i likhet med de flesta andra ungdomarna i landet, är mycket oroade över sin framtid på arbetsmarknaden.

”Många är arbetslösa. Det har blivit mycket värre på senare tid”, säger Macarena Calleja.

Hon och hennes kompisar ska precis börja sina universitetsutbildningar och har därför några år på sig innan de möter den tuffa spanska arbetsmarknaden på allvar. Men de säger samstämmigt att många av deras äldre bekanta har det tufft.

”Mina kusiner är några år äldre än jag. De är utan arbete och de är förkrossade”, fortsätter Macarena Calleja.

Hennes kompis Elvira Garcia säger att många unga spanjorer väljer en universitetsutbildning just för att slippa gå arbetslösa. Men även med avklarad examen är det långt ifrån säkert att man får ett jobb, särskilt ett kvalificerat sådant.

”Många går fyra år på universitetet för att sedan hamna i kassan på Carrefour”, säger Elvira Garcia. Franskägda Carrefour är Euro­pas största livsmedelskedja. 

Ett stenkast bort ligger en av de arbetsförmedlingar som med sina långa köer blivit sinnebilden för den spanska arbetslösheten. När di.se tittar in står ett japansk tv-team i receptionen och kontorschefen berättar uppgivet att journalister från hela världen vallfärdar dit.

Att just Spanien har så hög arbetslöshet beror på en rad faktorer. Den omfattande svarta sektorn, som uppskattas utgöra en tredjedel av ekonomin, används ibland som förklaring.

En annan är att den överhettade bygg­branschen stod för en stor andel av både BNP och arbetstillfällen. När byggboomen fick ett drastiskt slut under finanskrisen, försvann många jobb. Spanien är dessutom en stor fordonstillverkare och bilindustrin drabbades hårt av finanskrisen.

Att Spaniens arbetsmarknad ligger värst till i Europa är heller ingen nyhet. Även under slutet av 1990-talet låg arbetslösheten på över 19 procent. En jämförelse från analysstiftelsen Funcas visar att den genomsnittliga arbetslösheten mellan 1983 och 2009 låg på 14,1 procent. Också det är långt över genomsnittet för både Europa och USA. Funcas analytiker gör bedömningen att det inte kommer att vända förrän 2012.

Många bedömare, inklusive IMF, pekar ut den trögrörliga arbetsmarknaden som boven i dramat. Spanska anställda har rätt till generösa avgångsvederlag vid uppsägning, i vissa fall upp till två månadslöner per anställningsår.  

IMF har krävt reformer för att göra arbetsmarknaden mer flexibel, och Spaniens socia­listiske premiärminister José Luis Zapatero har också lovat att driva igenom reformer redan i mitten av juni. Planerna riskerar dock att reta upp landets fackförbund, som redan har hotat med generalstrejk.

Det blir i så fall inte första gången regeringen möter protester under våren. Det sparpaket som parlamentet nyligen klubbade genom med minsta möjliga marginal ledde till gatuprotester bland offentliganställda som ser sina förmåner krympa.

Premiärministern blev nyligen utbuad i parlamentet av den konservativa oppositionen Partido Popular i samband med en debatt.

Utsikterna för premiärminister Zapateros politiska överlevnad ter sig inte mycket ljusare än för de sex tjurar som får sätta livet till under kvällens spektakel.

Efter tjurfäktningen står anhängare av oppositionspartiet och samlar in namnunderskrifter till en protestlista bland förbipasserande.

”Vi måste kämpa och gå vidare med namnlistorna till EU”, säger Carmen Armando, politiskt aktiv i Partido Popular som kämpar mot regeringens planer på att höja vissa skatter.

”Ingen mera moms”, skanderar hon, och säger till di.se att en momshöjning riskerar att slå mot både konsumtionen, konjunkturen och i förlängningen även mot de alltför sällsynta spanska jobben.