Men så kallade blancolån, dyra lån utan säkerhet, regleras inte i det nya förslaget, konstaterar Michael Skytt, bolåneansvarig på Nordea.

”Självklart följer vi Finansinspektionens råd, sen får vi se vilka finansieringsalternativ vi kan erbjuda våra kunder som komplement till de här 85 procenten. Det blir lån utan säkerhet”, säger Michael Skytt.

Det är framför allt unga förstagångsköpare som saknar besparingar eller tidigare bostadsvinster till en större kontantinsats.

”Vi kommer från bankens sida försöka att ändå göra en trygg affär för den som köper sin första bostad genom att erbjuda försäkringar mot arbetslöshet och sjukdom. Risken är ju annars att man gör affären mer osäker för den som köper sin första bostad”, säger Michael Skytt.

Peter Borsos, kommunikationschef för Swedbanks svenska bankrörelse, hävdar att Swedbank redan lagt band på sin utlåning.

 ”Swedbank har under det senaste året varit mer restriktiva och haft en generell regel om nya bottenlån till högst 75 procent. Vi lever ungefär efter det här redan i dag”, säger han.

”Kredittillväxten kanske bromsar in en aning och det är i sådant fall relativt sunt”, fortsätter han.

Rikard Josefsson, bolåneansvarig på SEB, anser att bolånetaket påverkar endast en liten del av den totala bolånemarknaden.

 ”Våra bottenlån är upp till 80 procent i dag. 4 procent av våra bolånekunder är belånade till över 80 procent”, säger han.

”Det blir en lite högre inträdesbarriär för förstagångsköparna. Men den normala kunden på bolånemarknaden har med sig kapital från en försäljning som de lägger på nästa boende.”