2010-05-19 17:14
?Regeringen har hittills prioriterat universitetsforskningen. Det är bra, men räcker inte för att möta en ökad global konkurrens.
Nu krävs samma målmedvetenhet för en innovationspolitik som stimulerar framväxt och kommersialisering av nya varor och tjänster.
Sveriges förmåga avgörs av kloka investeringar i utbildning och strategiska näringslivsrelaterade forskningsinvesteringar som kombineras med upphandling av ny teknik inom angelägna områden.
Därför är kraftfulla satsningar på forskning och innovation nödvändiga. Den snabba globaliseringen understryker vikten av att en sådan politik formuleras relativt omgående.
Samarbeten mellan starka aktörer, såsom exempelvis Televerket och Ericsson, Försvarsmakten och Saab och Vattenfall och Asea/ABB och deras långsiktiga investeringar i forskning och utveckling, har lagt grunden för ett stort antal svenska industriella framgångar.
Bolagisering och privatisering av de tidigare affärsverken, försvarets förändrade upphandling och EU:s regler gör inte längre denna form av innovationsupphandling möjlig. Innovationsupphandlingsutredningen är i slutet av sitt arbete och levererar sina förslag. Det kan bli en viktig pusselbit i innovationspolitiken.
Det behövs ett nytt system för hur angelägna behov kan leda till utveckling av nya produkter eller system. Det går att införa ett sådant system inom ramen för regelverket för offentlig upphandling. Det handlar om hur tidigare framgångsrika arbetssätt ska överföras till en ny tid med nya arbetsformer.
Myndigheterna kan åläggas att använda en andel av sin totala upphandlingsvolym som innovationsupphandling. Det skulle öka efterfrågan på forskning och utveckling. Statens roll som krävande och långsiktigt uthållig kund är en grund för utveckling av ny teknik.
Den offentliga upphandlingen i Sverige är värd cirka 500 miljarder kronor per år. En mycket stor volym skulle kunna bli föremål för en modern form av innovationsupphandling.
Internationellt finns många exempel på detta: belysningssystem i Tyskland, elektroniskt filhanteringssystem i Österrike, signalsystem för motorvägar i Storbritannien, elektroniskt identifikationssystem i Nederländerna och ett energibesparande uppvärmningssystem i Italien. Stora och små företag var involverade i upphandlingarna, som resulterade i bättre och billigare produkter samtidigt som den industriella förmågan utvecklades.
Andra EU-länder har kommit en bit på vägen i sina system för innovationsupphandling. Offentlig upphandling uppgår till 2 000 miljarder euro, drygt 19 miljarder kronor, årligen i EU. Det motsvarar 17 procent av EU:s BNP. Här gäller att Sverige inte hamnar på efterkälken.
USA ligger långt före. Nästan all amerikansk forskning och utveckling – grundforskning, tillämpad forskning och utveckling – är inriktad på konkreta mål, att lösa konkreta behov, exempelvis inom hälsa, jordbruk, försvar och energi.
Forskningsfinansierande myndigheter lägger ut angelägna behovsmotiverade uppdrag som får sökas och utföras av olika företagskonsortier. En stor del kan rymmas under rubriken innovationsupphandling.
Samspelet mellan uttalade samhällsbehov och drivkrafterna för kommersialisering har fört den amerikanska forskningen till den framgångsrika position den har.
I Sverige diskuteras problemet med bristande kommersialisering av forskningsresultat. En självklar väg för att förbättra detta är att utforma ett system för offentlig upphandling till en kraftfull drivkraft för innovation och förnyelse.
Sverige kan endera tappa sin ledande position i den växande globaliseringen, med påföljande effekter för ekonomi och välfärd, eller så kan vi själva stärka våra möjligheter genom att investera kraftfullt i forskning och utveckling.
I det arbetet är innovationspolitiken central. Vi som fattar beslut i dag har ett ansvar gentemot den generation som står i begrepp att forma sin framtid genom utbildning. Vi måste skapa förutsättningar så att det finns viktiga och intressanta teknikjobb även 2020.
Om vi i dag satsar på forskning och innovation kan Sverige fortsätta att vara en ledande och konkurrenskraftig tekniknation.
?Åke Svensson, vd, försvars- och säkerhetsföretaget SaabPeter Larsson, samhällspolitisk direktör, Sveriges Ingenjörer Anders Wallin, informationsdirektör, SandvikAnne Westersund, chef, kommunikation, Vattenfall NordenUlrika Andersson, kommunikationschef, CSCMagnus Öhman, vd, St Jude Medical
Debatt: Vad har hänt med det politiska engagemanget för biogasen? Det är en klimatsmart energikälla som hittills har fått stöd av regeringar under decennier. Utan klara spelregler står branschen och stampar, ingen vågar investera. Marknaden riskerar att stagnera, skriver tolv biogasföretagare. (11 KOMMENTARER)
Debatt: Små och medelstora företag plågas av kundernas sena betalningar. Nu bör Sverige följa Tysklands exempel och lagstifta om kortare betalningstider. Det nya förslaget som bygger på frivillighet duger inte. En lag om betalningstider kan bli ett viktigt stöd för företagen, anser it-entreprenören och filantropen Dan Olofsson, Malmö.
Debatt: Diskussionen om chefslöner i storföretagen tycks ständigt vara lika aktuell. Dessa ersättningspaket kanske inte har så stora direkta ekonomiska konsekvenser, men om de inte upplevs som motiverade kan de ändå få företagsekonomiska och samhällsekonomiska konsekvenser, skriver Karl-Adam Bonnier. (15 KOMMENTARER)
Debatt: En framgångsrik riskkapitalsektor är av största vikt för det svenska näringslivets utveckling, skriver bland andra Percy Barnevik, Lars Nyberg, Michael Treschow, Hans Stråberg och Leif Östling. (72 KOMMENTARER)
Debatt: Nu måste de gröna näringarna få konkurrenskraftiga förutsättningar. Då kan våra företag bidra till tillväxt och jobb, anser Helena Jonsson, förbundsordförande för Lantbrukarnas riksförbund. Hon är bekymrad över att regeringen är så inställd på sänkt bolagsskatt, något som inte är till hjälp för små och medelstora företag.
Debatt: Det är Apples och Spotifys kreativa förmåga, tillsammans med modet och viljan att vara annorlunda, som har gjort dem så framgångsrika, inte deras teknik i sig, hävdar Mernosh Saatchi.
Debatt: Erfarenheter från andra länder är av stort värde för stater som kämpar med hög skuldsättning och andra krisfenomen. Det krävs omedelbar och tydlig handling på en rad områden, skriver IMF-chefen Christine Lagarde och sveriges finansminister Anders Borg. (10 KOMMENTARER)
Debatt: När svenska folket har fått frågan om sina egna personliga värderingar har ordningsföljden förändrats på bara några år. I vår undersökning är det inte längre ärlighet som är den viktigaste värderingen. Det kan bero på finanskrisen och bonusskandalerna, skriver Bengt-Åke Fagerman och Patrik Hesselius, Skandia. (16 KOMMENTARER)
Debatt: Mer gods skulle kunna transporteras på järnväg om det fanns plats och om punktligheten i leveranserna kunde garanteras, skriver Stig Wiklund, Per Bondemark och Magnus Ström.
Debatt: Sverige kan inte bara byggas med tak, vi måste också ha ett golv i form av en stabil infrastruktur, skriver Guy Ehrling från Näringslivets transportråd och Maria Nygren från Transportgruppen.
Debatt: Titlarna ”Senior Vice President” och ”Vice President” är internationellt gångbara och vedertagna termer för andra funktioner än de som motsvarar en svensk ”vice vd”. Förväxlingsrisken i förhållande till den svenska bolagsrättsliga termen ”vice vd” bör alltså vara minimal, skriver advokaterna Peder Grandinson och Ulf Grubbström.
Debatt: Regeringens haltande verklighetsbild måste korrigeras, annars kommer Sverige att komma efter i dagens hårda globala konkurrens, skriver Almegas chefsekonom Lena Hagman.
Debatt: Det nya systemet med elområden bygger i praktiken på att ett område utformats så att det genom kraftiga prishöjningar ska bära kostnaden för flaskhalsarna, och de andra områdena får relativa prissänkningar, skriver Gustaf Lorentz i en kritisk replik.
Debatt: För att öka Sveriges attraktionskraft som forskningsland inleds nu en pilotsatsning på strategiska innovationsområden för att möta den globala konkurrensen, skriver Annie Lööf och Charlotte Brogren.
Debatt: Kinesiskt porslin och keramik är det senaste exemplet på hur importvaror fördyras av EU:s strafftullar. Handelsminister Ewa Björling måste kräva att EU rensar ut denna protektionism, skriver Dag Klackenberg ,Svensk Handel, och Jan Bertoft, Sveriges Konsumenter.
Debatt: Exporten av råvaror begränsar afrikanska länders utvecklingspotential och det finns ett väldigt behov av utländska investeringar i bland annat förädlingsindustri och infrastruktur. Svenska företag bör inte missa tillfället att bli först på plan, skriver Anders Craft, Swedfund.
Debatt: En av de mest aktuella frågorna, när premiärminister Wen Jiabao i dag kommer till Sverige, är luftföroreningarna i Peking och andra storstäder. Om inget görs nu riskerar miljöfrågorna att bli ett handelshinder som missgynnar Sverige och skadar Kina, skriver Thomas Lagerqvist och Elisabet Söderström, Sweden-China Trade Council.
Di Debatt: "HQ-affären är det mest bedrägliga jag har upplevt under 25 år som analytiker", skriver finansanalytikern Peter Malmqvist. (59 KOMMENTARER)
Debatt: Det är inte riskkapitalet i sig som granskas av Skatteverket, utan enbart den vinstdelning som betalas ut till rådgivarna i riskkapitalbolagen, skriver Vilhelm Andersson och Tomas Algotsson, Skatteverket.
Debatt: En nödvändig europeisk bolagsskattereform får inte kommenderas fram av Tyskland och Frankrike. Den svenska regeringen bör vara pådrivande i arbetet, skriver Olle Schmidt och Carl B Hamilton (FP).
*Förändring jämfört med slutnotering föregående dag