Under den räntehöjningsfas som nu väntar kan det bli aktuellt att "luta sig mot vinden", det vill säga att markera oro genom att höja räntan något tidigare än vad som annars skulle ha gjorts, enligt Lars Nyberg.

Han sade samtidigt att penningpolitiken inte är det effektivaste medlet om man vill bromsa utvecklingen i exempelvis huspriserna.

Han sade dock att utvecklingen på bostadsmarknaden inte är någon orosfaktor på kort sikt eftersom det finns "rimliga förklaringar" till prisökningarna som till exempel att det är billigt att låna och att det byggts förhållandevis få bostäder under senare år.

"Att luta sig mot vinden handlar som jag ser det precis som vanligt om att undvika kraftiga svängningar i inflationen och den reala ekonomin - det som ger den bäst avvägda penningpolitiken. Det handlar alltså om penningpolitiken, inte om finansiell stabilitet", sade Lars Nyberg och hänvisade till Finansinspektionens undersökning tidigare i år som tyder mycket på att de hushåll som lånar också är de som har råd att låna.

"Den slutsatsen har även Riksbanken hittills dragit i sina rapporter om den finansiella stabiliteten. Jag har därför svårt att tro att utvecklingen på bostads- och kreditmarknaderna i dagsläget skulle utgöra en fara för bankerna och därmed för den finansiella stabiliteten", sade han.

Han sade även att Finansinspektionen har föreslagit en gräns för belåningsgraden för nya huslån, vilket han tidigare efterlyst. Riksbanken ska nu "noga följa effekterna av det".

Han sade vidare att det i finanskrisens spår kommer förslag på radikala förändringar, men att han själv fortfarande är övertygad om att den flexibla inflationsmålspolitiken är det bästa sättet för Riksbanken att bedriva penningpolitik.

"Räntan är inte det mest effektiva vapnet för att försöka hindra eller lindra en obalanserad utveckling på exempelvis fastighetsmarknaden, men det betyder inte att den är verkningslös", sade Lars Nyberg.

Han sade också att Riksbanken måste bli bättre på att analysera finansiella förhållanden och på att fånga inte minst variabler som huspriser och kredittillväxt i sina prognoser. Detta är också något som banken arbetar intensivt med. Riksbanken måste också bli bättre på att tydligt och klart förklara hur de givet en viss räntepolitik bedömer risker för en bubbla och vilka konsekvenser en bubbla kan få om den spricker.

"Och vi behöver, och kommer sannolikt också att få, ett bättre stöd från det ramverk för den finansiella stabiliteten som vi och andra nu arbetar med att utveckla både internationellt och i Sverige. När vi genomfört det projektet kommer det att bidra till att penningpolitiken alltmer sällan kommer att behöva ta hänsyn till en ohållbar utveckling på hus- och kreditmarknaden överhuvudtaget. Men en helt 'bubbelfri' värld tror jag inte vi kan åstadkomma", sade Lars Nyberg.

Han sade också att marknaderna nu återigen skakats om på grund av problem med statsfinanserna i framför allt Grekland, men även Portugal och Spanien. De svenska bankerna är inte direkt exponerade mot länderna i Sydeuropa i någon betydande utsträckning, men det utesluter inte att de kan påverkas av spridningseffekter via de finansiella marknaderna, enligt Lars Nyberg. Han uttryckte en förhoppning om att stödpaketet från EU/IMF/ECB räcker för att skapa och behålla förtroende för att de mest drabbade länderna verkligen kommer att få sina statsfinanser på rätt köl igen.

"Det här är en utveckling vi kommer att följa mycket noga framöver", sade Lars Nyberg.