Den svenska tioåriga statsobligationsräntan sjönk 10 punkter till 2,73 procent, från onsdagens tidiga stängning före Kristi himmelfärdsdag. De tyska marknadsräntorna sjönk likaså under fredagen efter att ha handlats lägre på torsdagen när den svenska marknaden höll helgstängt. Jämfört med onsdagens svenska stängning sjönk den tyska tioårsräntan 8 punkter till 2,86 procent.

"Det är berg-och-dalbana på marknaderna. Grekland och andra perifera obligationer tog lite mark tidigare i veckan, men det är mest på grund av centralbankernas köp. Det finns fortfarande många osäkerheter och efterfrågan för obligationer i kärnan, som Tyskland, är fortsatt god", sade Luca Cazzulani, räntestrateg vid Unicredit i München, till Bloomberg News.

Samtidigt syntes en ökad oro de skuldtyngda PIGS- länderna i Sydeuropa i form av kraftiga börsnedgångar i regionen, stigande marknadsräntor i framför allt Grekland och stigande priser på CDS-kontrakt för att skydda sig mot betalningsinställelser.

Oron vänds nu allt mer mot vad de besparingspaket som ska sanera statsfinanserna i de skuldtyngda länderna i Europa kommer att innebära i form av lägre tillväxt. Både Spanien och Portugal har under de senaste dagarna aviserat rejäla besparingspaket och i Storbritannien har den nya regeringen meddelat att de ska minska utgifterna med 6 miljarder pund i år.

Storbritanniens nye finansminister George Osborne sade på torsdagen att den nya regeringen har ett åtagande om "betydligt påskyndade" nedskärningar i de strukturella delarna av underskottet, och att detta är en prioritet för regeringen.

Som ytterligare lök på laxen sade Deutsche Banks vd, Josef Ackermann, i en tv-intervju att Grekland kanske inte kan betala tillbaka alla sina skulder, det skulle kräva "otroliga ansträngningar". Dessutom rapporterade spanska El Pais att Frankrikes president Nicholas Sarkozy vid den förra helgens förhandlingar i Bryssel ska ha hotat att lämna eurosamarbetet om inte Tysklands förbundskansler accepterade EU:s räddningsplan. Dessa uppgifter tillbakavisades bestämt från franskt och tyskt håll.

På valutamarknaden försvagades euron mycket kraftigt mot dollarn skuldkrisen och oron för att de besparingsåtgärder som nu genomförs i många europeiska länder kommer att dämpa tillväxten i det redan ekonomiskt sargade Europa. Mot dollarn försvagades euron till 1:245 från 1:270 vid svensk stängning i onsdags och efter att som lägst ha varit nere i 1:2424, den lägsta nivån sedan mitt i brinnande finanskris under hösten 2008.

"Även om de europeiska besparingsåtgärderna är bra på lång sikt kommer de att vara negativa för den inhemska ekonomin och det gör valutan mindre attraktiv. Trenden är fortsatt nedåt", sade Neil Jones, chef för hedgefondsförsäljning vid Mizuho Corporate Bank i London, till Bloomberg News.

Yenen gick starkt i det negativa klimatet och stärktes mot både euron och dollarn samtidigt som det brittiska pundet fortsatte att tappa.

Den svenska kronan försvagades i oron med 14 öre mot dollarn till 7:70, jämfört med onsdagen. Mot den pressade euron stärkts dock kronan med 1 öre till 9:59.

De amerikanska marknadsräntorna sjönk också i oron för Europas statsfinanser och tillväxt och den amerikanska tioåriga statsobligationsräntan sjönk 9 punkter till 3,45 procent, jämfört med onsdagens svenska stängning. Ett digert amerikanskt statistikbatteri med stark statistik i form av bland annat en oväntat bra detaljhandel, satte föga avtryck på marknaderna, som var fullt upptagna av europeisk skuldoro.

Den amerikanska detaljhandelns försäljning ökade med 0,4 procent i april, bättre än den uppgång med 0,2 procent som analytikerna i Bloomberg News prognosenkät räknade med. Framför allt var det försäljningen av bilar och byggmaterial som ökade. Samtidigt uppreviderades även siffrorna för både februari och mars. Exklusive bilar steg försäljningen som väntat med 0,4 procent.