De titulerar sig lite skämtsamt grötentreprenörer eftersom de har låga kostnader – dator och webbhotell kostar bara några hundralappar i månaden – och därför inte behöver mer kapital än vad som krävs för att de ska kunna äta sig mätta på morgonen.

Grötentreprenörerna är så långt från Ernst Malmsten, Kajsa Leander och Boo.com som man kan komma. De jobbar fjärran från flummiga drömmar och planer på breda portaler som Spray och Koll.

Boo.com skulle bli världens ledande modehandel, Ted Valentin tycker att det är roligare att prata om en släkting som började sälja hamstrar på nätet eller om några unga entreprenörer som har satsat på design av Muminmuggar. Det ska vara unikt och det ska finnas en tydlig affärsmodell som inte bara fungerar på ett uppskruvat Excelark. Fokus ligger på leverans – inte på att jaga riskvilligt kapital.

Joakim Jardenberg, bilden här intill, är vd för internetutvecklingsbolaget Mindpark. Han är en nätpionjär som var med och startade den första servern på Aftonbladet.se i en tid när svenska internetanvändare sökte på Sunet.

Efter att ha sett åtskilliga stora internetdrömmar gå i kras imponeras han av den nya tidens entreprenörer.

”Det handlar om lite snack och mycket verkstad. I stället för att skriva romaner bristfällligt maskerade till affärsplaner, sätter de sig ned och bara gör. De arbetar passionerat med andra drivkrafter än ’world domination’ och just därför slutar det ofta med att de gör succé”, säger Joakim Jardenberg.

Ted Valentin har bland annat studerat marknadsföring på Handelshögskolan i Stockholm och hans första entreprenörsprojekt var Tidningsbutiken.se. Han noterade att flera tidningar kom med prenumerationserbjudanden och samlade alla på en sajt som snabbt blev en viktig försäljningskanal för tidningarna.

För tre år sedan sålde han sajten för 10 miljoner kronor.

Nästa projekt blev kartsajter. Han såg att internet erbjöd fantastiska möjligheter att enkelt presentera innehåll på kartor och utgick från sig själv och sina egna behov när han skapade den nischade Sushikartan.se.

Han ville se på en karta var de närmaste sushiställena fanns, få lite mer info om dem och läsa andras recensioner.

Det har fortsatt med kartor för badplatser, hotell, jobb, kaféer, platser med gratis trådlöst internet, camping, kyrkor, gymnasier, vintagebutiker och nu senast restauranger.

Grötentreprenören kännetecknas av att han eller hon är en generalist som behärskar allt från det tekniska till marknadsföring och försäljning. Ted Valentin gör själv all programmering trots att han har gått på Handels. I arbetet med Restaurangkartan.se cyklade han själv runt på en trehjulig cykel i Stockholm, Göteborg och Malmö och fotograferade 2 000 av de 8 000 restauranger som finns på kartan.

Affärsmodellerna ser olika ut för olika kartor i Ted Valentins imperium. En del bygger bara på annonser från nätverk som automatiskt publiceras i anslutning till de olika kartorna och styrs av det övriga innehållet på sidorna. På restaurangkartan hoppas Ted Valentin mycket på samarbete med sajter för bordsbokning, hotellsajten samarbetar med hotellbokare.

Hans kartor har också blivit tre appar (tilläggsprogram) till Iphone och Androidmobiler. Men apparna säljer han inte själv. Han tycker att det är okej att andra utvecklare tjänar pengar genom att anpassa och ta hans tjänster till mobilen.

”Jag kan inte själv göra appar och det är helt okej att de tjänar pengar på det. Kartorna blir mer kända och jag får in bilder från olika ställen som finns med på kartorna”, säger Ted Valentin.

Google har en central plats i hans entreprenörskap. Han utnyttjar den möjlighet som Google erbjuder alla att bygga vidare på egna kartor utifrån Google Maps. Han livnär sig delvis på annonser från Google och får mycket av trafiken gratis eftersom hans sajter kommer högt upp när någon söker efter exempelvis ”sushi Odenplan”. Samtidigt är Googles kartor med omdömen från besökare också den största konkurrenten, och i somras hotades hela hans tillvaro när Google av misstag svartlistade Ted Valentins sajter så att de försvann från sökresultatet.

Ted Valentin har redan börjat leverera vinst i sitt bolag och även om det handlar om relativt blygsamma belopp (800 000 kronor i det senaste bokslutet), ligger det stora värdet i det nätverk av sajter som han har skapat. Den främsta finessen med att göra vinst är att han slipper styras av en investerare och kan utveckla produkterna efter eget huvud. På några av kartorna har han redan fått in bud, men han tvekar inför tanken på en försäljning.

”Min dröm är att skapa något som kräver minimalt med arbete och underhåll, och där intäkterna bara flyter in”, säger Ted Valentin.

Hans förebild är grundaren av dejtingsajten Plenty Of Fish, kanadensaren Markus Frind. Efter att ha blivit arbetslös några gånger snickrade Vancouveringenjören hemma på sin kammare ihop dejtingsajten som lovar napp varje gång.

Till skillnad från konkurrenterna kommer hans intäkter från annonser i stället för från medlemsavgifter. Sajten är ful och enkel men en kommersiell succé. Den bevisar det som flera storvulna svenska internetentreprenörer har missförstått – att funktion och behov är viktigare än design.

Efter fem år har sajten växt till att bli tre gånger större än den internationella dejtingsajten Match.com. Den har 1,6 miljarder visade annonser per vecka och annonsintäkterna ligger på 100 Mkr per år, varav hälften stannar hos Markus Fiend som vinst. Tre anställda jobbar för honom i bolaget, själv ägnar han sajten några timmar om dagen. Inte mer.

Markus Fiend har blivit erbjuden flera miljarder kronor för sajten men har nobbat eftersom han tycker att livet är ganska behagligt just nu.

”Det är så coolt”, säger Ted Valentin drömmande.

Det avskräckande exemplet stavas Jyri Engström. Han startade mikrobloggverktyget Jaiku 2006 som snabbt blev nummer ett inom mikrobloggarna. Jaiku hade sannolikt varit lika stort som Twitter i dag om det inte hade varit för att Google köpte bolaget 2007. Jaiku prioriterades aldrig av Google, Jyri Engeström blev en konsult i mängden som inte kunde ta hand om sin baby och nu har Google tagit sin hand från mikrobloggen.

”Han blev rik men kunde bara se på när Google mördade hans baby. Hemskt”, säger Ted Valentin.

Twitter har också utmanats från svenskt håll av Västeråsentreprenören Jonas Leijon och  hans mikroblogg Bloggy. Utmanaren innehöll bättre funktioner och var på svenska, men den rörliga massan av internetanvändare har i allt väsentligt valt bort Bloggy för Twitter på samma sätt som Facebook har segrat över svenska samlingsplatser på nätet som Lunarstorm och Playahead.

Jonas Lejon har dock inte låtit sig nedslås. I sann grötentreprenörsanda har han sitt kontor hemma i villan, och enligt principen ”låt alla blommor blomma” har han lanserat en rad tjänster för internet. Den senaste är kanske den mest lovande. Han har kommit på att alla myndigheter använder samma utbetalningssystem och det gör att han kan bearbeta den standardiserade informationen om utbetalda belopp och mottagare, göra allt sökbart och presentera den på internet.

Hans sajt Govdata.se bygger på ”freemiumprincipen” – alla kan ta del av viss information, men den som vill ha allt måste betala. Det innebär att ett företag kan ta reda på vilka myndighetskunder konkurrenterna har och se de senaste tio utbetalningarna, men om de vill ha hela listan på kunder och alla utbetalningar måste de betala 700 kronor.

”Att konvertera, sammanställa och bearbeta alla myndigheters transaktioner var inte helt trivialt. Totalt rör det sig om 29 miljoner transaktioner, vilket ställer krav på både dator och tankekraft”, konstaterar Jonas Lejon.