Representanter för övriga större aktieägare som den finska staten, Alecta, Skandia Liv, SEB Fonder och Folksam ställde sig bakom styrelsen förslag som inkluderade rörliga komponenter.

Med 99 procent av rösterna räknade slog stämmans ordförande Sven Unger fast att svenska statens förslag vunnit.

Debatten kring frågan inleddes av Telias styrelseordförande Tom von Weyman. Han målade upp skillnaden mellan styrelsens förslag och den svenska statens krav på bonusstopp till ledningen som semantisk, då totalersättningen troligen skulle hamna på samma nivå.

Statssekreterare Urban Karlström, statens representant på Teliastämman, gav ledningen beröm:

”Årets resultat är imponerande och styrelse och ledning förtjänar en eloge”, sa han.

”Svenska staten vill vara aktiv i sin roll som ägare. Passivitet är inte att ta ansvar. De helägda och delägda företagen ska vara föredömen”, framhöll han.

Urban Karlström räknade upp de bolag där staten redan drivit igenom sitt bonusstopp:

”Vattenfall, SJ, LKAB, Sveaskog, Svenska Spel och Lernia, för att nämna några. Och i dag beslutar SAS bolagsstämma om samma sak.”

Han fick mothugg av Kari Järvinen, finska statens representant.

"Ibland är det så att aprilskämt blir en sanning”, sa han om ersättningsfrågan.

Både Kari Järvinen och Aktiespararnas Günther Mårder uppmanade de andra ägarna att ta till orda i ersättningsfrågan. Och de blev bönhörda.

”Alecta äger inte aktier i Telia Sonera för att få en viss vikt i ett index", sa Mikael Wiberg som företrädde Alecta med 1,8 miljoner sparare och 30.000 kundföretag.

”Alecta anser att det är styrelesen ansvar att bolaget har en genomtänkt ersättningsstrategi”, sa Mikael Wiberg och kallade förslaget ”genomarbetat”.

”Vi tror på ersättningar av varierande karaktär. Vi tycker att förslaget är bra och genomtänkt och kommer alltså att rösta för styrelsens förslag”, sa Caroline af Ugglas, Skandia Liv.