Branscher som under en lång tid har brottats med strukturella problem ropar nu på snabba stödåtgärder för att företagen ska kunna överleva den globala lågkonjunkturen. Men att satsa de begränsade offentliga medlen på diverse krisbranscher är ingen långsiktig strategi. De skattesänkningar som genomförs måste vara generella.

För framtidsbranscherna finns det också viktiga åtgärder som inte behöver kosta skattebetalarna en krona. Att tillfälligt avskaffa turordningsreglerna skulle exempelvis ge småföretagen möjligheter att behålla de yngre medarbetarna.

Med dagens regelverk riskerar vi att endast personal som ska pensioneras är kvar i företagen när konjunkturvändningen kommer.

Dagligen nås vi av nya besked om stora varsel. Självklart måste regeringen agera. Men krisåtgärderna måste vara framåtsyftande och inte endast ge tillfällig lindring. Det är ingen långsiktig strategi att elda upp väggarna i huset om det är för kallt inomhus.

Många av de åtgärder som nu efterlyses kan ha en skadlig effekt på lång sikt. Tillfälliga momssänkningar har prövats och misslyckats förut. Det enda som händer är att individerna konsumerar mer under den period sänkningen pågår. Men de minskar däremot sin konsumtion både före och efter sänkningen. Historien visar att stöd till krisbranscher nästan alltid misslyckas.

Om statens resurser går åt till att hjälpa näringsgrenar med strukturella problem att överleva så finns det en uppenbar risk att framtidsbranschernas utveckling stoppas. Även dessa företag drabbas av den finansiella krisen.

Situationen i byggsektorn är ett tydligt exempel på det. Under de senaste åren har sysselsättningen vuxit betydligt snabbare i byggindustrin än i övriga branscher. Efterfrågan har varit speciellt stor på den arbetskraft som finns i de företag som jag företräder. Det vill säga plåtslagare och ventilationsmontörer. Framtiden på längre sikt ser mycket ljus ut för våra företag. Många av dem arbetar dagligen med energieffektivisering genom exempelvis byten av ventilationssystem och tilläggsisolering av tak och fasader. Allt tyder på att efterfrågan på dessa tjänster kommer att växa i framtiden.

Men precis som i övriga byggsektorn har efterfrågan brutalt stannat upp. Det finns inga tvivel om att finanskrisen kommer att leda till en uppsägningsvåg i byggbranschen. Effekterna kommer att bli långvariga. En stor del av de anställda i våra företag kommer att pensioneras inom kort.

Nu när de unga sägs upp finns det en uppenbar risk att det kommer att saknas kompetenta medarbetare när konjunkturuppgången väl kommer. Därför är det djupt olyckligt att regeringen verkar upptagen med att fokusera på lösningar för krisbranscherna i stället för på framtidsföretagen.

Det enda som har gjorts för byggföretagen är att göra rotavdraget permanent. Det kan vara positivt eftersom det gör svarta jobb vita. Men det kommer inte att rädda många jobb. Hushållens små renoveringar vänder sig bara till en begränsad del av byggsektorn.

Dessvärre lyser samtidigt beskeden om de viktiga framtidssatsningarna med sin frånvaro. Finanskrisen verkar ha satt stopp för energieffektivisering och renovering. En storsatsning inom dessa områden skulle kunna rädda kvar många unga i branschen. Det är typexempel på framtidsinriktad krishantering.

Ytterligare ett exempel är att åtminstone tillfälligt avskaffa turordningsreglerna vid uppsägningar. Sverige har redan en internationellt sett mycket hög ungdomsarbetslöshet och den kommer med all sannolikhet att öka kraftigt under den närmaste tiden. Med dagens regelverk tvingas företag att säga upp de yngsta medarbetarna som varit kortast tid på arbetsplatsen.

Som i många andra branscher med tillväxtpotential kommer detta att vara förödande. För att klara de kommande pensionsavgångarna behöver yngre medarbetare läras upp. Annars kommer stor efterfrågan i början av 2010- talet inte att kunna mötas på grund av personalbrist.

Regeringen måste därför våga se framåt i krishanteringen. Alla insatser som görs i dag måste även vara långsiktigt gynnsamma för svensk ekonomi. Fokus måste ligga på investeringar, vare sig det gäller energieffektivisering, infrastruktur, renovering eller jobb för ungdomar.


Gittet Lege
vd, Plåtslageriernas riksförbund, PR