Var finns golvet? För att försöka hitta det har jag gjort fyra falltester där jag antagit det värsta.

Falltest 1: Historiska kursras – börsen ska ned 18 procent. Människan letar mönster och ser sådana trots att det rimligen inte borde finnas några.

Investerare verkar även agera med hjälp av dem.

I diagrammet ovan har jag sammanställt Stockholmsbörsens kursnedgångar på över 15 procent de senaste 20 åren. Åtta av de tolv är på mellan 35 och 49 procent.

Sedan kreditkrisen slog klorna i placerarna förra sommaren har Stockholmsbörsen backat med 38 procent. Såväl rasen vid kursnedgångarna 1987, andra fasen av kostnads- och kronkrisen 1990–1991 som Rysslands betalningsinställelse och haveriet för arbitragefonden Long Term Capital Management hösten 1998 var också på 38 till 39 procent.

Men det kan bli värre. Till det största kursfallet på 49 procent efter terrorattacken i New York 11 september 2001 och mitt i den spruckna it- och börsbubblan är det en bit. Ett lika stort fall nu och kurserna behöver backa 18 procent.

Falltest 2: Börspanik – börsen ska ned 20 procent.

Vår avsky för att förlora pengar är större än lyckan av att tjäna dem. Det kan förklara den panik som avslutat de flesta längre börsnedgångar. När kronan släpptes fri 1992 samt vid första och tredje fasen av it- och börsbubblan 2000–2001 och 2001–2002 föll börsen med 30, 17 respektive 30 procent de sista tre nedgångsmånaderna.

Samma siffra nu är 17 procent och kurserna ska ned ytterligare 20 procent för att matcha den värsta paniken.

Falltest 3: Pessimisten får rätt – börsen ska ned 22 procent. Företagens börsvärde i förhållande till analytikernas vinstprognoser är på rekordlåga nivåer. Majoriteten av de rörelsedrivande storbolagen kostar under tio gånger årets vinst.

Problemet är att få investerare tror att analytikernas mycket små nedjusteringar av vinstprognoserna i år kommer att räcka till mot resultat- och marginalsänken som stigande råvaru- och energikostnader, vikande efterfrågan, höjda räntor och svag dollar.

Även om flockmentaliteten bland analytikerna i det osäkra läget kan misstänkas vara mycket stor så borde det åtminstone i varje bolag finnas några fritänkare. Ett alternativ är därför att ställa börsvärdet i förhållande till vad den mest pessimistiska analytikern tror om vinsterna i stället för att som normalt använda genomsnittet. Den lägre vinsten höjer p/e-talet.

För medianföretaget bland de rörelsedrivande bolagen i tabellen härintill skulle det innebära att p/e-talet ökar från 9,4 till 12,1. Om alla pessimister får rätt, om förväntningarna som var inbyggda i kurserna var de samma som genomsnittsanalytikernas och om värderingarna var korrekta så skulle kurserna rasa med skillnaden 22 procent.

Men nu tror inte investerarna på analytikerna.

Å andra sidan skulle säkert värderingarna få sig en tryckare om bolagen bommar prognoserna. Så det är sannolikt ändå en bra gissning.

Falltest 4: Schillermodellen – börsen ska ned 38 procent. Finansprofessorn Robert Schiller vid amerikanska prestigeuniversitet Yale blev finanskändis efter att ha förutspått både att börsbubblan skulle spricka år 2000 och den pågående punkteringen av det amerikanska bostadsrallyt. Han har också lanserat en riktigt konservativ värderingsmodell.

I ett första steg inflationsjusteras företagens historiska resultat tio år tillbaka i tiden. I steg två beräknas ett rakt medelvärde av vinsterna. I steg tre divideras det aktuella börsvärdet med medelvinsten och man erhåller ett p/e-tal. Tumregeln är sedan att värden över 20 brukar ge dålig avkastning efter inflation de kommande tio åren.

Ett värde under tio indikerar däremot köpläge. För de svenska rörelsedrivande storbolagen utanför banksektorn är det här nyckeltalet nästan mitt i intervallet 16. Ska det komma under tio måste kurserna rasa med 38 procent.

Det är nog en överskattning. Modellen utgår från att företagen inte klarar av att nå en vinsttillväxt utöver inflationen. Efter de senaste årens kraftiga marginallyft och vinsttillväxt är det ett mycket tufft antagande.

Med hårda antaganden går det att trycka ned börsen ytterligare utan att bryta igenom några rekord. Tre av fyra falltester talar för att Stockholmsbörsen i värsta fall kan sjunka med 20 procent till innan botten är nådd.

Stora värderingsskillnader när pessimisten ställs mot optimisten
BolagGenomsnitts- analytikernOptimistenPessimistenSkillnad, %*
Stora Enso14,69,920,548
Electrolux8,96,616,735
Ericsson12,39,219,434
Boliden5,246,730
SSAB8,86,913,826
Tele216,21319,924
Autoliv8,97,510,119
Holmen1411,815,719
Getinge1714,620,917
Nordea8,179,316
SEB6,95,9816
ABB15,613,518,216
SHB8,47,39,815
Alfa Laval10,29,112,113
Swedbank5,44,86,413
Husqvarna9,38,39,913
Volvo8,27,312,512
Telia Sonera119,812,412
Astra Zeneca9,38,410,812
SKF8,889,811
Sandvik10,19,111,111
Nokia9,58,611,211
Skanska8,889,911
SCA9,38,510,310
Securitas11,210,21210
Scania7,16,57,79
Atlas Copco11,710,812,48
Swedish Match1513,916,48
Assa Abloy9,48,810,17
Oriflame16,215,516,94
Hexagon13,212,714,34
H&M16,315,817,13
Källa: Factset

*mellan pessimsten och optimisten
P/e-tal 2008 räknat utifrån vinstprognosen från den mest pessimistiske, optimistiske och genomsnittlige analytikern.